SAOL
publicerad: 2015
insida
in|sida
substantiv
~n ‑sidor in sida 1
Singular | |
---|---|
en insida | obestämd form |
en insidas | obestämd form genitiv |
insidan | bestämd form |
insidans | bestämd form genitiv |
Plural | |
insidor | obestämd form |
insidors | obestämd form genitiv |
insidorna | bestämd form |
insidornas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
insida
insidan insidor
in|sid·an
substantiv
●
sida som vetter inåt ofta mot det inre av föremål el. utrymme som avgränsas
insidan (av/på något)
insidan (av något)
insidan (på något)
det hängde en krok på dörrens insida; underarmens insida är slätare än utsidan
○
äv. om hela det inre utrymmet av något
på insidan ser huset ut så här
○
äv. bildligt, särskilt i uttryck för ingående kännedom, studium eller dylikt
han har lärt känna rörelsen från insidan
○
spec. äv. med tanke på hjärnan
vardagligt
det gäller att spela med insidan (av huvudet)
○
spec. äv. sport
bollen gick i mål via stolpens insida
belagt sedan 1772
SAOB
publicerad: 1933
INSIDA in3~si2da, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
inre sida; motsatt: yttersida, utsida; särsk.: den inåt (mot ett centrum l. vad som uppfattas ss. ett centrum av ngt) vända sidan l. ytan; jfr INNERSIDA. Man betraktar hvar ock en (insektvinge) i anseende .. til dess delar. .. Insidan, Pars Interior, derest vingarne med kanterne råkas. Retzius Djurr. 182 (1772). Händernas insidor. Norman GossLek. 57 (1878). Man borstar först insidan af kragen (på en rock) och sedan rygg och ärmar. Hagdahl DBäst. 27 (1885). — särsk.
a) i fråga om förh. vid kust l. strand: sida som vetter inåt land. Serenius EngÅkerm. 43 (1727). Roth 1Geogr. 2: 42 (1884). Det finnes gröna ängar på insidan om dynerna. Lagerlöf Drottn. 240 (1899).
b) på vägg som (jämte en annan l. andra) begränsar ett rum l. utrymme: den sida som vetter inåt, den invändiga sidan. Serenius Ff 2 a (1734). Insidan af bägaren. Mat. 23: 26 (Bib. 1917). — särsk. (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Frågar man ändteligen huru det ser ut med Kyrkans egentliga insida, Gudsfruktan och Seder, .. så utfaller svaret sorgeligt nog. Tegnér (WB) 8: 135 (1836). De fleste af kamraterna känner jag till deras insida icke det ringaste. Wieselgren OBord 181 (1882). Siwertz JoDr. 118 (1928).
Avledn.: INSIDES, adv. o. adj.
I. (mindre br.) adv.: på den inre l. inåt vända sidan; ngn gg äv. i prepositionell anv. Hemberg Tramps. 23 (1897; adv.). Insides stalldörrarna varsnar man oupphörligt stallmannens passion för tvenne slag af väggprydnader. TIdr. 1897, Julnr s. 13.
II. [efter eng. inside] (numera bl. tillf.) adj.: som befinner sig inne i ngt. På de engelska lokomotiven brukades knäböjda axlar .. och insides cylindrar. SD(L) 1895, nr 192 B, s. 4. särsk. (†) i uttr. insides resande l. passagerare, i fråga om äldre förh.: resande l. passagerare som färdas inuti täckt vagn (diligens o. d.). Berzelius Res. 41 (1812). Den fjerde af de insides resande. Wingård Minn. 4: 72 (1847).