SAOL

publicerad: 2015  

insida

in|­sida substantiv ~n ‑sidor in sida 1

Singular
en insida	obestämd form
en insidas	obestämd form genitiv
insidan	bestämd form
insidans	bestämd form genitiv
Plural
insidor	obestämd form
insidors	obestämd form genitiv
insidorna	bestämd form
insidornas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

insida insidan insidor

in|­sid·an

substantiv

in`sida

● sida som vetter in­åt ofta mot det inre av före­mål el. ut­rymme som av­gränsas

JFR avigsida, framsida, frånsida

insidan (av/på något)

insidan (av något)

insidan (på något)

det hängde en krok på dörrens in­sida; under­armens in­sida är slätare än ut­sidan

○ äv. om hela det inre ut­rymmet av något

på in­sidan ser huset ut så här

○ äv. bildligt, sär­skilt i ut­tryck för in­gående kännedom, studium eller dylikt

han har lärt känna rörelsen från in­sidan

○ spec. äv. med tanke på hjärnan var­dagligt

det gäller att spela med in­sidan (av huvudet)

○ spec. äv. sport

bollen gick i mål via stolpens in­sida

belagt sedan 1772

Till SO

SAOB

publicerad: 1933  

INSIDA in3~si2da, r. l. f.; best. -an; pl. -or.

Etymologi

[jfr d. indside, t. in(nen)seite, eng. inside; av IN o. SIDA]

inre sida; motsatt: yttersida, utsida; särsk.: den inåt (mot ett centrum l. vad som uppfattas ss. ett centrum av ngt) vända sidan l. ytan; jfr INNERSIDA. Man betraktar hvar ock en (insektvinge) i anseende .. til dess delar. .. Insidan, Pars Interior, derest vingarne med kanterne råkas. Retzius Djurr. 182 (1772). Händernas insidor. Norman GossLek. 57 (1878). Man borstar först insidan af kragen (på en rock) och sedan rygg och ärmar. Hagdahl DBäst. 27 (1885). — särsk.

a) i fråga om förh. vid kust l. strand: sida som vetter inåt land. Serenius EngÅkerm. 43 (1727). Roth 1Geogr. 2: 42 (1884). Det finnes gröna ängar på insidan om dynerna. Lagerlöf Drottn. 240 (1899).

b) på vägg som (jämte en annan l. andra) begränsar ett rum l. utrymme: den sida som vetter inåt, den invändiga sidan. Serenius Ff 2 a (1734). Insidan af bägaren. Mat. 23: 26 (Bib. 1917). — särsk. (i vitter stil) mer l. mindre bildl. Frågar man ändteligen huru det ser ut med Kyrkans egentliga insida, Gudsfruktan och Seder, .. så utfaller svaret sorgeligt nog. Tegnér (WB) 8: 135 (1836). De fleste af kamraterna känner jag till deras insida icke det ringaste. Wieselgren OBord 181 (1882). Siwertz JoDr. 118 (1928).

Avledn.: INSIDES, adv. o. adj.

I. (mindre br.) adv.: på den inre l. inåt vända sidan; ngn gg äv. i prepositionell anv. Hemberg Tramps. 23 (1897; adv.). Insides stalldörrarna varsnar man oupphörligt stallmannens passion för tvenne slag af väggprydnader. TIdr. 1897, Julnr s. 13.

II. [efter eng. inside] (numera bl. tillf.) adj.: som befinner sig inne i ngt. På de engelska lokomotiven brukades knäböjda axlar .. och insides cylindrar. SD(L) 1895, nr 192 B, s. 4. särsk. (†) i uttr. insides resande l. passagerare, i fråga om äldre förh.: resande l. passagerare som färdas inuti täckt vagn (diligens o. d.). Berzelius Res. 41 (1812). Den fjerde af de insides resande. Wingård Minn. 4: 72 (1847).

Till SAOB