SAOL
publicerad: 2015
inviga
in|viga
verb
‑vigde ‑vigt 1 formellt öppna: inviga en utställning2 göra förtrogen med: inviga ngn i en hemlighet
| Finita former | |
|---|---|
| inviger | presens aktiv |
| invigs (inviges) | presens passiv |
| invigde | preteritum aktiv |
| invigdes | preteritum passiv |
| invig | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att inviga | infinitiv aktiv |
| att invigas | infinitiv passiv |
| har/hade invigt | supinum aktiv |
| har/hade invigts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| invigande | |
| Perfekt particip | |
| en invigd + substantiv | |
| ett invigt + substantiv | |
| den/det/de invigda + substantiv | |
| den invigde + maskulint substantiv | |