SAOL

publicerad: 2015  
kantele
kantele [kan´tele] substantiv ~n ~r • ett sträng­instrument
Singular
en kanteleobestämd form
en kantelesobestämd form genitiv
kantelenbestämd form
kantelensbestämd form genitiv
Plural
kantelerobestämd form
kantelersobestämd form genitiv
kantelernabestämd form
kantelernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

Sökningen på kantelen i SAOB gav inga svar.