SAOL

publicerad: 2015  
kavring
kavr·ing substantiv ~en ~ar ett mörkt bröd
Singular
en kavringobestämd form
en kavringsobestämd form genitiv
kavringenbestämd form
kavringensbestämd form genitiv
Plural
kavringarobestämd form
kavringarsobestämd form genitiv
kavringarnabestämd form
kavringarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
kavring kavringen kavringar
kavr·ing·en
substantiv
ka`vring
typ av mörkt, sött mat­bröd ur­sprungligen från Skåne
kavring förknippas av många fram­för allt med julen
belagt sedan 1544; av da. kavring; efter ry. kovriga 'runt bröd', eg. 'ring; krets'

SAOB