SAOL
publicerad: 2015
kompakt
kom·pakt
[‑pak´t]
adjektiv; n. ~, ~a • tät, massiv; sammanpressad, förhållandevis liten; intensiv
Positiv | |
---|---|
en kompakt + substantiv | |
ett kompakt + substantiv | |
den/det/de kompakta + substantiv | |
den kompakte + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de kompaktare + substantiv | |
Superlativ | |
är kompaktast | |
den/det/de kompaktaste + substantiv |
SO
publicerad: 2021
kompakt
neutrum kompakt, bestämd form och plural kompakta
kom·pakt
adjektiv
●
sammanpressad till mindre omfång än normalt eller förväntat
en kompakt människomassa; en kompakt bil
○
ofta bildligt
intensiv
en kompakt tystnad; ett kompakt motstånd; ett kompakt mörker
belagt sedan 1727;
ur lat. compa´ctus 'hårt hoppressad', till com´, cum´ 'med' och pan´gere 'sätta fast'