SAOL

publicerad: 2015  
koncessionstid
kon·­cess·ions|­tid substantiv ~en ~er koncession tid
Singular
en koncessionstidobestämd form
en koncessionstidsobestämd form genitiv
koncessionstidenbestämd form
koncessionstidensbestämd form genitiv
Plural
koncessionstiderobestämd form
koncessionstidersobestämd form genitiv
koncessionstidernabestämd form
koncessionstidernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
koncession koncessionen koncessioner
kon·cess·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
till­stånd av regering (eller myndighet) att driva viss verksamhet el. göra vissa köp
koncessionsnämnd; koncessionstid
koncession (något/att+verb)
koncession (något)
koncession (på att+verb)
de fick koncession på att ut­vidga om­rådet för oljeletning
belagt sedan 1655; av lat. concess´io 'av­trädande; med­givande'

SAOB

publicerad: 1937  
KONCESSION kon1säʃω4n l. -se-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. konzession, eng. concession, fr. concession, av lat. concessio (gen. -ōnis), avledn. av concedere, medgiva, av com (se KON-) o. cedere (se CEDERA). — Jfr KONCESSIV]
1) (numera i sht med ngt ålderdomlig prägel) medgivande; eftergift. Schroderus Os. III. 1: 352 (1635). (Heurlin) ger .. med sig så mycket som möjligt och gör alla billiga concessioner åt den förvända tidsandan. Tegnér (WB) 8: 639 (1839). (Man) tillät .. sig en liten koncession åt den gamla antikvariska skolan genom att i Götiska Förbundet invälja den originelle Per Tham. OoB 1931, s. 7.
2) av vederbörlig myndighet (i regel K. M:t) meddelat tillstånd (för viss person l. sammanslutning) att (uteslutande l. ensam) bedriva viss (industriell l. merkantil) värksamhet l. göra visst förvärv; numera särsk. om dylikt tillstånd att anlägga o. trafikera järnväg, att bearbeta malm- l. stenkolsfyndighet, att bedriva bankrörelse o. d. Söka, erhålla, bevilja koncession. Aldenstundh åthskillige Concessioner, Privilegier (osv.) .. äre åthskilligom .. till Manufacturers inrettande .. gifne. CivInstr. 61 (1655). Jernväg, för hvilken Kongl. Maj:t .. meddelat anläggningstillstånd eller såsom det på senare tider benämnts koncession. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 26, s. 3. Koncessioner åt enskilda banker. EkonS 1: 331 (1893). Hernberg Rättsh. 223 (1922). — jfr JÄRNVÄGS-KONCESSION.
Ssgr (till 2): KONCESSIONS-ANSÖKAN~020. —
-ANSÖKNING~020. —
-HAVARE. (i fackspr.) = -INNEHAVARE. HdlJernvLuleåOf. 4 (1882).
-INNEHAVARE ~00200. —
-SYSTEM.
-TID. Sthm 2: 358 (1897).
-TVÅNG. tvång att skaffa sig koncession för att få utöva viss värksamhet. BtRiksdP 1900, I. 1: nr 46, s. 11.
Avledn. (till 2): KONCESSIONERA, v., -ing. [jfr t. konzessionieren] (i fackspr.) bevilja koncession för (ngt l. ngn). Dalin (1871). En koncessionerad jernvägsanläggning. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 26, s. 3. Norrskensfl. 1927, nr 165, s. 3.