SAOL

publicerad: 2015  
konsternera
kon·­stern·­era verb ~de ~t • göra häpen, bringa ur fattningen; ​jfr konsternation
Finita former
konsternerarpresens aktiv
konsterneraspresens passiv
konsterneradepreteritum aktiv
konsterneradespreteritum passiv
konsterneraimperativ aktiv
Infinita former
att konsternerainfinitiv aktiv
att konsternerasinfinitiv passiv
har/hade konsterneratsupinum aktiv
har/hade konsterneratssupinum passiv
Presens particip
konsternerande
Perfekt particip
en konsternerad + substantiv
ett konsternerat + substantiv
den/det/de konsternerade + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
konsternera konsternerade konsternerat
verb
konsterne´ra
● vanligen perfekt particip göra häpen och förvirrad
någon är konsternerad
hon såg ett ögon­blick konsternerad ut när han till­talade henne, men så kände hon igen honom
belagt sedan 1712; av lat. consterna´re 'skrämma; förbrylla; göra häpen'
konsternerakonsternerande, konsternation
Till SO

SAOB