SAOL

publicerad: 2015  
konvalj
kon·­valj [‑val´j] ~en ~er hellre än kon·­valje [‑val´je el. ‑val`je] ~n ~r • en växt
Singular
en konvalj (en konvalje)obestämd form
en konvaljs (en konvaljes)obestämd form genitiv
konvaljenbestämd form
konvaljensbestämd form genitiv
Plural
konvaljerobestämd form
konvaljersobestämd form genitiv
konvaljernabestämd form
konvaljernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
konvalj konvaljen konvaljer
kon·valj·en
substantiv
[-val´j]
● liljekonvalj
belagt sedan 1694; se ur­sprung till liljekonvalj
Konvaljens av­sked. Titel på svensk sång (text Olof David Lindwall, musik Otto David Lindwall, 1904)
Till SO

SAOB

publicerad: 1940  
LILJEKONVALJE lil1jekonval4je l. 10032, äv. (i vissa trakter) 40~010 l. 30~020, äv. (i vissa trakter) LILJEKONVALJ lil1jekonval4j l. 40~01 l. 30~02; l. KONVALJE konval4je l. 032, äv. (i vissa trakter) KONVALJ konval4j, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (Bromelius Chl. 57 (1694) osv.) ((†) -vallar Billberg BotScand. nr 9 (1822), Henriksson Växt. 78 (1911; fr. Gotl.)); äv. (numera bl. i Finl., starkt bygdemålsfärgat) LILJEKONVALJA, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Anm. I ä. tid användes den nylat. formen lil(l)ium convallium äv. ss. svensk beteckning. Rudbeck HortBot. 66 (1685), Kalm VgBah. 34 (1746); jfr: LilliomConvalion brenvin. VinkällRSthm 1590. I ssgr användes tidigast nylat. gen.-form: lilij Conuallij wattn. SthmTb. 30/10 1584. Lilij Convallij Blomster. IErici Colerus 1: 120 (c. 1645).
Ordformer
(lelle- 1745. lil(l)- 1745—1868. lilj- (i vers) 1888 (: Liljkonvaljedofter)—1927. lil(l)je- (lil(l)ie-, -liä-) 1672 (: LillieCovallie-watn), 1697 osv. lille- 1694—1912 (fr. Ångermanl.). lillien-, liljen- 1698—1864. ko- (co-) 1672 (: LillieCovallie-watn)— 1915 (fr. Åland). kon- (con-, kån-) 1694 osv. kong- 1745 (fr. Västergötl.). kung- 1845 (fr. Gotl.)—1911 (fr. Gotl.). -kunning- 1845 (fr. Gotl.)—1911 (fr. Gotl.). -valie 1679 (: liliäKånwalie win)—1839. -valj 1885—1927. -valja 1798—1915 (: Liljekovaljor, pl.; fr. Åland). -valje (-vallje) 1756 osv. -vall 1765—1911 (fr. Bohusl.). -valle 1745 (fr. Småland)—1912 (fr. Hall.). -vallie 1672 (: LillieCovallie-watn)—1755)
Etymologi
[jfr d. liljekonval, t. lilienkonval; av (ny)lat. lilium convallium, eg. ”dalarnas lilja”, användt av Vulgata i översättningen av HögaV 2: 1 (se under LILJA 1 d γ); jfr holl. lelie der dalen, eng. lily of the valley, fr. lis des vallées. Formerna konvalje, konvalj äro elliptiska för liljekonvalje, -konvalj. I formerna lille-, lelle-, lill- torde anknytning i viss mån ha skett till LILLA, adj.2]
liljeväxten Convallaria majalis Lin., med en ensidig klase av små, vita, klockliknande blommor som äro kända för sin vällukt; äv. om drog av blommorna; äv. (i formen konvalje, konvalj o. d.) ss. senare led i ssgr, om andra arter av släktet Convallaria Lin. Plocka (lilje)konvaljer. Bromelius Chl. 57 (1694). 5 lod lille-covallie. Warg 665 (1755). Uppå golfvet skall hon så / Liljor och konvaljer små (för att pryda stugan). Hedborn Minne 160 (1835). Tusenskönor och konvaljer växa ända intill randen / af en liten bäck. Rydberg Dikt. 1: 101 (1878, 1882). — jfr EKORR-, HJÄRT-, HJÄRTBLADS-, IS-, KANT-, KRANS-KONVALJE m. fl. — särsk. (i vitter stil) i personifikation. CIHallman 263 (1778). Kung Liljekonvalje af dungen. Fröding Stänk 58 (1896).
Ssgr: A: LILJEKONVALJ- l. LILJEKONVALJE- l. KONVALJ- l. KONVALJE-BLOMMA, r. l. f.
1) blomma av liljekonvalje; äv. om drog av dessa blommor. ApotT 1698, s. P 3 a.
2) (†) växten liljekonvalje. AfhNaturv. 2: 75 (1831; fr. Dalarna). Dybeck Runa 1845, s. 58 (fr. Dalarna). —
-BRÄNNVIN. (liljekonvalj(e)- 1759 osv. liljekonvaljs- 1900) (förr) brännvin med tillsats av liljekonvaljblommor. Haartman Sjukd. 216 (1759). Engström Glasög. 183 (1911). —
-BUKETT. —
-BÄR. —
-DOFT. —
-GRODD. (konvalj(e)-) trädg. till drivning l. utplantering lämplig rotstock av liljekonvalje; i sht i pl. 2NF 5: 679 (1906). —
-SPIRA, r. l. f. (mindre br.) i sht trädg. drivgrodd av liljekonvalje. Abelin TrInomh. 130 (1904). Sonesson HbTrädg. 991 (1926). —
-STÄNGEL. —
-TE, n. (förr) jfr -VATTEN. Darelli Sockenapot. 136 (1760). —
-VATTEN. (förr) farm. destillat på liljekonvaljblommor. Utterman Ertmann C 4 b (1672). ApotT 1739, s. 6. —
-VIN. (förr) jfr -BRÄNNVIN. BoupptSthm 1679, s. 239 b, Bil. Karlfeldt FlPom. 20 (1906).
B (†): LILJEKONVALJEN-KONSERV. jfr KONSERV 1. ApotT 1698, s. 16. Därs. 1739, s. 18.
C (föga br.): LILJEKONVALJS-BRÄNNVIN, se A.
Till SAOB