SAOL
publicerad: 2015
krav
krav
substantiv
~et; pl. ~ • till 1kräva
| Singular | |
|---|---|
| ett krav | obestämd form |
| ett kravs | obestämd form genitiv |
| kravet | bestämd form |
| kravets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| krav | obestämd form |
| kravs | obestämd form genitiv |
| kraven | bestämd form |
| kravens | bestämd form genitiv |