SAOL

publicerad: 2015  
krullig
krull·­ig adjektiv ~t ~a krulla
Positiv
en krullig + substantiv
ett krulligt + substantiv
den/det/de krulliga + substantiv
den krullige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de krulligare + substantiv
Superlativ
är krulligast
den/det/de krulligaste + substantiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
krullig krulligt krulliga
krull·ig
adjektiv
krull`ig
● full av små lockar om hår el. huvud (el. person)
JFR burrig, krusig
ett rödbrunt krulligt hel­skägg
○ äv. om djur(päls)
får har krullig päls
belagt sedan ca 1755
Till SO

SAOB

publicerad: 1938  
KRULLIG krul3ig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
(ngt vard.) om hår o. d.: krusig, lockig; äv. i utvidgad anv., om huvud l. person (l. djur): som har (är beklädd med) krusigt hår; jfr KRULL, sbst.2 2, KRULLA 2. Schultze Ordb. 2447 (c. 1755). En .. negergosse med kort krulligt hår. Retzius Nil. 138 (1891). SFS 1891, Bih. nr 72, s. 8 (om tagel). Sjöstedt Västafr. 350 (1904).
Avledn.: KRULLIGHET, r. l. f. (ngt vard.) Weste FörslSAOB (1823).
Till SAOB