SAOL

publicerad: 2015  
krumbent
krum|­bent adjektiv; n. ~, ~a 1krum -bent
Positiv
en krumbent + substantiv
ett krumbent + substantiv
den/det/de krumbenta + substantiv
den krumbente + maskulint substantiv

SO

publicerad: 2021  
1krum krumt krumma
krumm·are
adjektiv
krum´
böjd ofta till följd av sjukdom; om (del av) kropp
krumbent
krumma ben; en krum kropp; han stod med ryggen krum
äv. om växt
krumma träd
belagt sedan 1560 (om oxhorn), 1750 (om kroppsdel); av lågtyska krum med samma betydelse; besläktat med kramp, krympa
2krum ingen böjning
substantiv
krum´
i vissa ut­tryck böjd form
hon satt med ryggen i krum
belagt sedan 1739

SAOB

Sökningen på krumbent i SAOB gav inga svar.