SAOL
publicerad: 2015
kupera
kup·era
verb
~de ~t 1 stubba svans2 blanda kortlek
| Finita former | |
|---|---|
| kuperar | presens aktiv |
| kuperas | presens passiv |
| kuperade | preteritum aktiv |
| kuperades | preteritum passiv |
| kupera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att kupera | infinitiv aktiv |
| att kuperas | infinitiv passiv |
| har/hade kuperat | supinum aktiv |
| har/hade kuperats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| kuperande | |
| Perfekt particip | |
| en kuperad + substantiv | |
| ett kuperat + substantiv | |
| den/det/de kuperade + substantiv | |
SO
publicerad: 2021
kupera
kuperade kuperat
verb
kupe´ra 
1
skära av en stor del av öron el. svans på hund; numera förbjudet i Sverige
kupera något
en boxer med kuperad svans
2
lyfta av övre halvan av kortlek, och lägga den underst, för att säkerställa att ingen har sett det understa kortet
kupera (något)
du blandar så kuperar jag
belagt sedan 1803
3
förhindra eller avbryta ett sjukdomsförlopp
kupera något
genom behandlingen kuperas migränattacken
belagt sedan 1834
kuperakupering
SAOB
publicerad: 1938
KUPERA kupe4ra l. kɯ-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(coupera 1645—1922. cupiera c. 1748. kupera (c-) 1710 osv.)
Etymologi
1) (i sht i fackspr.) avskära (se d. o. 2), (av)stubba; särsk. med avs. på svans l. öron på vissa djur (ss. hästar, hundar, får); med avs. på djur: avstubba svans osv. på (ngn); äv. med avs. på träd o. d.: tukta. Vagnshästar med .. kuperade Svansar. DA 1824, nr 231, s. 3. Vid 4 à 6 veckors ålder brukar man ”kupera” (stympa) svansarne på tacklam och bagglam, så att de ej kunna piska ullen å sidorna smutsig. Holmström Naturl. 3: 103 (1889). Hästens svansföring kan förhöjas genom s. k. kupering (i dagligt tal stubbsvans ..), som består däri, att en eller ett par svanskotor bortopereras. 2NF 27: 836 (1918). Kupera öronen på hundar. SvD(A) 1929, nr 52, s. 7. De praktfulla linnéanska lindarna, .. måttligt kuperade. SvNat. 1934, s. 72.
2) (†) mil. bildl.: avskära l. avstänga (ngn l. vägen l. reträtten l. förbindelserna l. tillförseln för ngn); jfr AVSKÄRA 4 f. KKD 10: 264 (1702). Således voro de Danske couperade ifrån all communication med Pommern. Loenbom MStenbock 3: 13 (cit. fr. 1712). Han (kunde) .. lätteligen blifva couperad ifrån Arméen, om Ryssarne .. satte flere 1000 man i land bakom honom. HSH 2: 240 (c. 1745). At fienden ej må kunna coupera arméen vägen. Wrangel Tact. 52 (1752). (Soldaterna) sprungo .. ur Fästningen, och couperade retraiten til Fartygen. Kempe FabritiiL 25 (1762). Kupera tillförseln. Weste FörslSAOB (1823). Trolle Sjöoff. 2: 139 (1870).
3) bildl.: avbryta; åstadkomma att ngt upphör.
a) med. med avs. på sjukdom(s förlopp). Frossen .. fortfor (på sätt .. så, att den då och då couperades för några dagar). TLäk. 1834, s. 412. Snabbt kupera ett (gallstens-)anfall. Svartz MatsmältnSj. 216 (1932).
b) (†) med avs. på sinnesstämning o. d. Tid och öden om hvarann / Ej mitt mod kupera. Bellman SkrNS 1: 154 (c. 1770). Med en oblandad och aldrig couperad vördnad har jag .. äran framhärda. MoB 6: 185 (1788). Det är alltid bäst att kupera dylika stämningar, fatta sitt beslut och gå ut. Bergström Bild. 2: 23 (1882).
c) (†) i p. pf. ss. adj., om framställningssätt i tal l. skrift: tvärt avbruten. Det allmännaste felet (i Livijns äreminne över Axel Oxenstierna) .. är, att de flesta meningarna äro så kuperade och utan all afrundning. Hjärne DagDrabbn. 113 (i handl. fr. 1804). Det bundna talet, som redan genom verstakten i sig sjelft är på visst sätt cuperadt. SvLitTidn. 1814, sp. 603. Kuperad styl. Meurman (1846). Dalin (1871).
4) med avs. på jordyta, terräng o. d.: göra bruten (se d. o. 4) l. genomskuren; med saksubj.; numera nästan bl. i a o. b. De många höjder, som kuperade landskapet. Wallin Bref 219 (1849). De specifikt kuperande krafterna, hvilka hafva sin närmaste källa i jordens inre. Ymer 1903, s. 426. — särsk.
a) (fullt br.) i p. pf., vanl. i adjektivisk anv.; eg.: genombruten l. genomskuren (av vattendrag, höjder o. d.); numera vanl.: bruten (se d. o. 4), ojämn; backig; kullig. En med watn couperad slätt. KKD 6: 161 (1708). (Finland) hvilket alla andra årstider är couperadt och trångt, görs igenom vintern öppet och accessibelt på alla ställen. HSH 7: 325 (1742). Ett slättland, couperadt af kala, fula backar. HTSkån. 4: 80 (i handl. fr. 1817). En med höga lerbackar och mindre strömmar .. couperad väg. Gosselman Col. 2: 179 (1828). Ett kuperadt landskap, som hade omvexlande skogkrönta höjder och leende dalar. 3SAH 4: 32 (1889). Starkt kuperad .. terräng. PåSkid. 1928, s. 65. — jfr SMÅ-KUPERAD.
b) (numera mindre br.) ss. vbalsbst. -ing, ojämnhet; backighet; äv. konkret. Couperingar i sjelfwa landtmonen. LMil. 4: 1392 (1709). Terrängen är fin och jemn, utan någon kupering. SD 1899, nr 230, s. 6. DN(A) 1933, nr 260, s. 11.
5) spelt. i kortspel.
a) avtaga (ett l. flera av) de översta korten av en hög kort (o. därefter lägga återstoden ovanpå), taga av. UnderrBostSp. 1 (1803). Så blandades korten, kuperades och delades ut. Koch Timmerd. 466 (1913).
6) (†) dans. utföra visst slags danssteg, varvid den ena foten föres fram l. tillbaka, medan den andra förblir stilla l. följer efter med en glidande rörelse. Brasck FörlSon. D 3 b (1645).
7) spelt. i biljard: med spelbollen träffa (en boll) på sidan, taschera. HBiblSällsk. 2: 99 (1839). Hagdahl DBäst. 290 (1885).
8) fäkt. värkställa kupé (se d. o. II). TGymn. 2: 505 (1887). Man kan .. coupera, om motståndaren har engagerat med låg hand och tillbakadragen spets. Balck Idr. 3: 435 (1888). Hellsten Florettf. 83 (1922).