SAOL

publicerad: 2015  
lass
lass substantiv ~et; pl. ~ • det som lastats på for­don; lastat for­don
Singular
ett lassobestämd form
ett lassobestämd form genitiv
lassetbestämd form
lassetsbestämd form genitiv
Plural
lassobestämd form
lassobestämd form genitiv
lassenbestämd form
lassensbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
lass lasset, plural lass, bestämd plural lassen
lass·et
substantiv
● mängd som forslas på en gång på (enklare) vagn eller dylikt
JFR last 1
flyttlass; hölass; timmerlass
ett lass (något/några)
ett lass (något)
ett lass (några)
ett lass (med något/några)
ett lass (med något)
ett lass (med några)
bak­till på vagnen fanns ett lass med gödsel
○ äv. som ett slags (informellt) mått
lägg på fem lass mat­jord
○ ibland äv. för att ut­trycka stor mängd av något
han bredde stora lass av smör på smör­gåsen; det kom blommor i stora lass på hennes födelse­dag
dra (det) tyngsta lasset göra den största delen av arbetethon arbetar 60 timmar i veckan just nu så hennes man får dra det tyngsta lasset hemma
liten tuva stjälper ofta stort lass se tuva
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska las; bildn. till verbet lada 'lassa; stapla'; jfr ur­sprung till lada
Till SO

SAOB