SAOL

publicerad: 2015  
matarkabel
mat·­ar|­kabel substantiv ~n ‑kablar matare kabel
Singular
en matarkabelobestämd form
en matarkabelsobestämd form genitiv
matarkabelnbestämd form
matarkabelnsbestämd form genitiv
Plural
matarkablarobestämd form
matarkablarsobestämd form genitiv
matarkablarnabestämd form
matarkablarnasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på matarkabel i SO gav inga svar.

Menade du:

nätverkskabel  
fiberkabel  
matarvatten  
material  
remarkabel  
motorcykel  

SAOB

publicerad: 1943  
MATARE ma3tare2, om person m., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[avledn. av MATA, v.]
1) om person.
a) (mera tillf.) motsv. MATA, v. 1: person som utfodrar djur. Vi ha till alla våra matare .. utsänt cirkulär upptagande vissa frågor (ang. fågelutfodring om vintern). SvNat. 1930, s. 44.
b) tekn. motsv. MATA, v. 5: person som matar en maskin o. d. Tunnan (i lerbråkan) fylles efter hand, i det mataren öser 2, 3 à 4 skyfflar ler (osv.). Wijnblad Tegelbr. 15 (1761). Matarn står högt uppe på bordet och stoppar i. Larsson i By Jord 150 (1913; på tröskvärk).
2) om sak; motsv. MATA, v. 5.
a) tekn. om del av maskin l. apparat varmed denna matas. Ullen föres på en duk utan ända till ett par valsar, eller så kallade matare, af hvilka hon införes i (rensnings-)machinen. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 22. På de nyare (präglingsmaskinerna) har man .. anbragt en mekanisk matare, som, af präglingsskrufven satt i rörelse, inskjuter myntplatten i ringen. UB 4: 287 (1873). Högberg Vred. 1: 24 (1906; i kvarn).
b) orgelb. i orgel: en mindre bälg varigm luften pumpas in i magasinsbälgen. Hennerberg (o. Norlind) 1: 9 (1912).
Ssgr (till 2 a; tekn. Anm. Åtskilliga ssgr anslutas direkt till mata, v. 5. Flertalet ssgr beteckna anordningar l. maskindelar varigm fram- l. inmatning åstadkommes): MATAR- l. MATARE-ANORDNING~020. LAHT 1903, s. 17. Automatiska mataranordningar. 2NF 30: 203 (1919).
-APPARAT. Fock 1Fys. 505 (1855). En automatisk matarapparat för tröskverk. LAHT 1903, s. 19.
-BORD. jfr bord, sbst.1 5 d. Carlström Spinnm. 75 (1832). Tröskverk med matarebord. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 164.
(jfr 2 b) -BÄLG. orgelb.
-DUK. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 25. Ullen .. utbredes på den ändlösa matarduken (i kardmaskinen). 2NF 13: 922 (1910).
-HUS. jfr hus 9 b. 2UB 4: 86 (1899; i radsåningsmaskin). ExInf. 1927, s. 22 (i kulspruta).
-INRÄTTNING ~020. JernkA 1861, s. 169.
-KABEL. el.-tekn. jfr -ledning. TT 1889, s. 91.
-KRAN. för reglering av vattnets tillopp i en ångpanna. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
-LEDNING. el.-tekn. konkret; jfr -kabel. TT 1891, s. 265. (Den elektriska) Strömmen föres ut till fördelningsnätet genom 5 stycken s. k. matarledningar. Estelle ElektrBelysnUnivLd 6 (1895).
-MASKIN. KatalIndUtstSthm 1897, s. 196. särsk. el.-tekn. magnetiseringsmaskin. TT 1900, M. s. 30.
-MATTA, r. l. f. jfr -duk. Planmatningen åstadkommes medelst en ändlös matarmatta av fjädrande stållänkar. HantvB I. 6: 352 (1938).
-MEKANISM. TT 1873, s. 230.
-PUMP. för införande av vatten i en ångpanna. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 25.
-PUNKT. el.-tekn. ställe varifrån elektrisk ström avdelas. TT 1900, M. s. 31.
-RULLE. jfr -vals. TT 1873, s. 230.
-RÖR. Fock 1Fys. 509 (1855). Matarröret, hvarigenom vatten inpumpas i (ång)-pannan. UB 2: 589 (1873).
-SPINDEL, r. särsk. i svarv. Ramsten o. Stenfelt (1917). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 482.
-TRATT. Holmberg Artill. 2: 110 (1882). Kulorna (i skjutvapnet) föras ned i lådan genom en mataretratt. GHT 1898, nr 90, s. 4.
-VAGN. särsk. boktr. Berndtson (1880).
-VALS; pl. -ar. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 22. De s. k. matarevalsarne, som draga eller mata fram pappersrimsan (i skrivapparaten). Nyström Telegr. 170 (1869).
-VATTEN. för matning av ångpanna. KrigVAT 1840, s. 58. Förvärmaren, som har till ändamål att uppvärma matarvattnet, innan det inkommer i pannan. 2UB 2: 579 (1901).
Ssgr: matar(e)vatten-cistern. TT 1889, s. 90.
-förvärmare, r. 2NF 37: 274 (1924).
-VENTIL. TT 1873, s. 13. Matareventilen, hvarigenom matarevattnet tillföres (ång-)pannan. Frykholm Ångm. 131 (1881).
-VÄRK, n. särsk. i sågvärk o. d., om anordning varigm virket frammatas. JernkA 1827, s. 60. HbSkogstekn. 460 (1922).