SAOL

publicerad: 2015  
medgärningsman
med|­gärn·ings·­man substantiv ~nen; pl. ‑gärningsmän, best. pl. ‑gärningsmännen gärningsman
Singular
en medgärningsmanobestämd form
en medgärningsmansobestämd form genitiv
medgärningsmannenbestämd form
medgärningsmannensbestämd form genitiv
Plural
medgärningsmänobestämd form
medgärningsmänsobestämd form genitiv
medgärningsmännenbestämd form
medgärningsmännensbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
gärningsman gärningsmannen gärningsmän, bestämd plural gärningsmännen
gärn·ings|­mann·en
substantiv
`rningsman
person som begått ett brott
gärningsmannaprofil; medgärningsman
peka ut en gärnings­man; gärnings­mannen på­träffades sittande i en stulen bil
belagt sedan 1737; bildn. till gära, äldre sidoform till göra, dvs. 'person som har gjort någon­ting', senare 'person som har begått ett brott'; jfr ur­sprung till gärning

SAOB

Sökningen på medgärningsman i SAOB gav inga svar.