SAOL

publicerad: 2015  
muffkoppling
muff|­koppl·ing substantiv ~en ~ar till muff 2 koppling
Singular
en muffkopplingobestämd form
en muffkopplingsobestämd form genitiv
muffkopplingenbestämd form
muffkopplingensbestämd form genitiv
Plural
muffkopplingarobestämd form
muffkopplingarsobestämd form genitiv
muffkopplingarnabestämd form
muffkopplingarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
muff muffen muffar
muff·en
substantiv
1 ett värmande, rör­format (dam)plagg där händerna sticks in
äv. om viss tyg­beklädnad i for­don
rattmuff
belagt sedan 1612; av tyska Muff, engelska muff med samma betydelse; av franska moufle 'muff'; trol. till lågtyska muffe(l)n 'hölja in'
2 typ av (teknisk) an­ordning med samman­kopplande, om­slutande eller förstärkande funktion t.ex. en hylsa, kåpa, utvidgning eller dylikt som kopplar samman rör el. el­kablar, täpper till tanknings­hål m.m.
muffkoppling; muffrör; rörmuff
belagt sedan 1825

SAOB

publicerad: 1945  
MUFF muf4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er L. Paulinus Gothus PræstigKumbl. E 1 a (1630), NPress. 1892, nr 235, s. 4).
Ordformer
(mouf c. 1750. muf 16351743. muff 1612 osv.)
Etymologi
[jfr d. muffe; av t. muff(e), eng. muff; av fr. moufle, bälgvante (se MUFFEL)]
1) av kvinnor (förr äv. av män) utomhus (förr äv. inomhus) använd, mer l. mindre cylinderformad klädespersedel, utanpå klädd med skinn l. tyg o. försedd med en rörformig, fodrad l. vadderad öppning tvärsigenom, vari händerna (i sht till skydd mot kyla) från var sin sida kunna instickas; förr äv. om luden vintervante. Sticka l. gå med händerna i muffen. Hallenberg Hist. 1: 20 (i handl. fr. 1612). Med muff och päls man sig beväpnar, / Mot köldens grymma tyranni. Lenngren (SVS) 1: 19 (1775). Synnerberg (1815; om luden vintervante). Muff af Amerikansk Sobel. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 61. Muffen är högsta mod till pälsjackan. JulkatalPUBergström 1931, s. 3. — jfr GRÅVÄRKS-, HERMELINS-, HUSTRU-, KATT-, KATTSKINNS-, KVINNFOLKS-, LEOPARD-, SALONGS-, SAMMETS-, SIDEN-, SKINN-, SOBEL-, SPETS-, TYG-MUFF m. fl. — särsk. (†) om lös pälsärm; i ssgn MUFF-BAND.
2) tekn. om (del av) föremål som har viss likhet med en muff (i bet. 1). — särsk.
a) för sammanfogning av rör o. d. använt, kort, cylinderformigt, ofta gängat rörstycke (hylsa, ring), ofta fäst i ena ändan av ett rör, muffskarv, rörmuff; rörformig maskindel som omsluter maskindel(ar) som stöd l. för tätning, sammanfogning av axlar o. d.; äv. el.-tekn. om kabelmuff. JernkA 1825, 1: 288. Rörstyckena .. förenades vid skarfvarne medelst invändiga muffar. TByggn. 1859, s. 134. 2UB 3: 108 (1897; om isolator). Elfving Starkstr. 170 (1909; om kabelmuff). (Värmeledningsrören) äro gängade i båda ändar, och med varje rör följer en muff, med vilken rören sammanfogas. Bildmark Entrepr. 224 (1921). — jfr AVKOPPLINGS-, AXEL-, FÖRBINDNINGS-, FÖRMINSKNINGS-, KABEL-, KLO-, KLÄM-, KOPPLINGS-, KRAN-, RÖR-, SKARV-MUFF m. fl.
b) [jfr motsv. anv. i t.] med tappar l. kuggar försedd rörformig del (omkastarmekanism) i mekanism, maskin o. d., som kan förskjutas längs en axel o. gripa in i andra delar, som därigm låsas l. frigöras. VetAH 1772, s. 140. JernkA 1833, s. 512.
c) muffklämma. 2NF (1913).
d) = MUFFEL 3; i ssgn EMALJ-MUFF.
Ssgr: A: (1) MUFF-BAKELSE. [jfr t. muffkuchen] (†) ett slags bakvärk, bakat på spett. Oec. 102 (1730).
-BAND. (muff- 16891885. muffe- c. 1700) [jfr t. muffband]
1) till 1: band vari en muff hänges om halsen l. (förr) fästes om livet. BoupptSthm 5/6 1689. Björkman (1889).
2) (†) till 1 slutet, om band till lös pälsärm. 2Saml. 2: 105 (c. 1700).
(1) -FODER. (muff- 16791900. muffe- 1648) jfr foder, sbst.2 4. KlädkamRSthm 1648 A, s. 73 b.
(2 a) -FÖRBINDNING. tekn. muffkoppling; abstr. o. konkret. TT 1871, s. 373 (abstr.). HufvudkatalSonesson 1920, 4: 14 (konkret).
(2 b) -HJUL. urmak. i fickur: skjutbart, rörformigt, i båda ändar tandat hjul som griper in dels i kronhjulet, dels i visarnas transmissionshjul. Ericsson Ur. 250 (1911).
(1) -HUND. (muff- 1917. muffe- c. 1730) [jfr fr. chien de manchon] om mycket liten hund, som kan bäras i muffen. Onyttige .. Muffe- etc. hundar. Broman Glys. 3: 155 (c. 1730). SvD(A) 1917, nr 33, s. 15 (om dvärgpinscher).
(2 b) -HYLSA. (†) urmak. = -hjul. Schweder HbUrmak. 10 (1874).
(1) -HÅLLARE, r. l. m. (†) = -band 1. Freja 1881, s. 34.
(jfr 2 c) -KLÄMMA, r. l. f. tekn. klämma med ställskruv för fastsättning av apparatdelar o. d. vid stativ. 3NF 14: 396 (1931).
(2 a) -KOPPLING. tekn. rörsammanfogning medelst muff; äv. konkret: axelkoppling bestående av en muff fastkilad över de stumt mot varandra liggande axeländarna, axelmuff. Zidbäck (1890). 2NF 2: 530 (1904).
(2 a) -RING. tekn. Möller 2: 422 (1785).
(2 a) -RÖR. tekn. rör som sammanfogas med (lösa l. fasta) muffar. TT 1872, s. 117.
-SKARV. tekn. = muff, sbst.1 2 a. Ramsten o. Stenfelt (1917).
(1) -TOFS. (förr) ss. prydnad på muff. BoupptVäxjö 1859.
(1) -TRÖJA. inom sinnessjukvården brukad tröja med ärmarna framtill sammanhängande med varandra, så att händerna icke kunna stickas ut o. armarna endast i viss grad självständigt röras. Svenson Sinnessj. 128 (1907).
(2 a) -TÄTNING. tekn. konkret: av muff bestående tätning av rör. TT 1872, s. 117.
(1) -VÄSKA. muff med väska. Östergren (1932).
(2 a) -ÄNDA, r. l. f. tekn. rörända i form av muff. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 122.
B (†): MUFFE-BAND, -FODER, -HUND, se A.
(1) -SPÄNNE. (†) spänne på muff. HdlÅgerupArk. 1753.
Avledn.: MUFFA, v.1, -ning. (†) till 2 b: medelst muffar låsa valstapparna i ett valsvärk vid hjulnålarna l. vid däremellan satta vällbommar. JernkA 1872, s. 67. jfr hop-, till-muffa. särsk. i förb. muffa ifrån, lossa på en muffkoppling. Det (är) .. särdeles lätt att muffa ifrån, då malmtunnan är uppe. JernkA 1872, s. 309. jfr frånmuffa.