SAOL

publicerad: 2015  
mulatska
mulatska ~n mulatskor el. mulattska [mulat´‑] ~n mulattskor • kvinnlig mulatt
Singular
en mulatska (en mulattska)obestämd form
en mulatskas (en mulattskas)obestämd form genitiv
mulatskan (mulattskan)bestämd form
mulatskans (mulattskans)bestämd form genitiv
Plural
mulatskor (mulattskor)obestämd form
mulatskors (mulattskors)obestämd form genitiv
mulatskorna (mulattskorna)bestämd form
mulatskornas (mulattskornas)bestämd form genitiv
Till SAOL

SO

SAOB

publicerad: 1945  
MULATT mɯlat4 l. mu-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ater, pl. 1801. -atre 1782—1796 (: mulatrer, pl.). -att 1680 osv.)
Etymologi
[jfr t. mulatte, eng. mulatto, fr. mulâtre; av span. l. port. mulato, eg.: mulåsna, till lat. mulus (se MULA, sbst.1)]
avkomling av vit människa o. neger (vanl. av vit fader o. svart moder); förr äv. allmännare, om avkomling av neger o. person av annan färgad ras. Brask Pufendorf Hist. 79 (1680). (Barnen) kallas Mulatter när Fadren är hvit, men Modren svart. Oldendorp 1: 210 (1786). Ingen såpa tvättar mulatten hvit. Topelius 23: 228 (1876). Han hade .. blifvit så brun, just som en mulatt. Hertzberg Canth Lifsb. 2: 60 (1886).
Ssgr: MULATT-FLICKA, f. Bremer NVerld. 1: 312 (1853). —
-GOSSE. Callerholm Stowe 8 (1852). —
-HY, r. l. m. —
-KVINNA. Callerholm Stowe 200 (1852). —
-UNGE. (vard.) Crusenstolpe Mor. 1: 171 (1840).
Avledn.: MULATSK, äv. MULATTISK, adj. (-atsk (-attsk) 1852 osv. -attisk 1786—1913) [jfr t. mulattisch] som är mulatt; som liknar en mulatt l. en mulatts hudfärg o. d., mulatt-. Oldendorp 1: 210 (1786). De .. mulattska qvinnorna. Callerholm Stowe 18 (1852). Engström Häckl. 77 (1913). —
MULATSKA, f. (äv. -attska) mulattkvinna. JournLTh. 1811, s. 591. Åkerlund Blanco-Fombona Guldm. 109 (1930). —
MULATTINNA, f. (mulat-) [jfr t. mulattin] (†) mulatska. Oldendorp 2: 67 (1788).
Till SAOB