SAOL

publicerad: 2015  
mun
mun [mun´] substantiv ~nen ~nar 1 ha mål i mun(nen) kunna prata; ​ta munnen full vara stor­ordig, skryta2 öppning: ​mag­mun
Singular
en munobestämd form
en munsobestämd form genitiv
munnenbestämd form
munnensbestämd form genitiv
Plural
munnarobestämd form
munnarsobestämd form genitiv
munnarnabestämd form
munnarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på munnar i SO gav inga svar.

Menade du:

män  
munart  
maner  
monark  
lunar  
sonar  

SAOB

Sökningen på munnar i SAOB gav inga svar.