SAOL
SO
publicerad: 2021
murkla
murklan murklor
murkl·an
substantiv
mur`kla 
●
(typ av) säcksvamp med kägel- eller sadelformig, veckad fruktkropp vanligen ätlig efter förvällning
rapphönsbröst med stuvade murklor
belagt sedan 1639;
efter tyska Morchel med samma betydelse, till Möhre 'morot'; jfr ursprung till
morot
SAOB
publicerad: 1945
MURKLA mur3kla2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 1682, s. 241, osv.) ((†) -er (möjl. äv. att hänföra till sg. murkel) HovförtärSthm 1680 A, s. 419, Bromelius Chl. 35 (1694)); förr äv. MURKEL, r. l. m. l. f.; pl. -klar (Schroderus Comenius 141 (1639), Lindestolpe Matk. 51 (1714)) l. -kler (se ovan); förr äv. MURKLON, sbst. pl.
Ordformer
(morcheller, pl. 1733. mork- 1749—1848. murk- (-ch-, -ck-) 1679 osv. mårk- 1762. mörck- 1639. -el 1639 (: Mörcklar, pl.), 1712—1739. -la 1682 (: Murklor, pl.), 1699 osv. -le 1848. -lon, pl. c. 1755)
Etymologi
[jfr d. morkel, murkel, ävensom fr. morchelle, nylat. Morchella; av t. morchel, av mht. mor(c)hel, av fht. morhila, morot, sammanhörande med fht. moraha, morot (mht. mor(c)he, morot, murkla) (se MOROT); benämningen möjl. beroende på vissa murklors likhet med en morot; formen murklon sannol. uppkommen gm anslutning till sådana ord som HJORTRON, LINGON o. d.]
om vissa (i allm. ätliga) disksvampar tillhörande familjen Helvellaceæ Fr. (i sht av släktena Morchella Dill., Gyromitra Fr. o. Helvella Lin.); i fackspr. särsk. om arten Morchella esculenta Pers., toppmurkla, l. (i pl.) om släktet Morchella Dill.; förr äv. om andra ätbara svampar, i sht kosvamp. Schroderus Comenius 141 (1639). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 42 (om kosvamp). Såppa med murklon. Schultze Ordb. 5196 (c. 1755). Hartman Svamp. 59 (1874; om släktet Morchella). Murklan .. har en långsträckt, äggformig .. hatt med nätformigt anordnade åsar. Rebau NatH 2: 38 (1879; om toppmurkla). Stekta murklor. Hagdahl Kok. 775 (1879). 2NatLiv 315 (1930). — jfr HATT-, JORD-, KLOT-, KLUBB-, STEN-, TOPP-MURKLA m. fl. — särsk.
a) (tillf.) i utvidgad anv., om icke ätbara svampar som till utseendet påminna om (topp)murklor. NoK 73: 120 (1927). jfr AS-, STINK-MURKLA m. fl.
b) bildl.
α) om föremål som till formen påminner om en murkla; särsk.
β') (†) om metallföremål. BoupptSthm 9/2 1689 (möjl. om ett slags lampetter). Runda metallknappar, fästade en på hvardera sidan om betselstången .. kallas (i Bohuslän) Murklor. Iduna 7: 200 (1817).
β) (mera tillf.) om person. Du drager dig ur verlden och blir slutligen en torkad murkla. Knorring Skizz. I. 1: 122 (1841).
c) ss. förled i ssgr som utgöra namn på maträtter, bakvärk o. d. vari ingå (på olika sätt behandlade) murklor (förr möjl. äv. andra svampar, t. ex. tryffel).
Ssgr (till c, kok.): MURKEL-OMELETT. —
-SOPPA, r. l. f. förr möjl. äv. om soppa med tryffel. Schultze Ordb. 5196 (c. 1755: Murklon-såppa). Key-Åberg SerbArn. 38 (1916). —
-STUVNING. konkret. —