SO
publicerad: 2021
1nappa
nappade nappat
verb
napp`a 
●
bita i krok eller bete och därmed fångas; om fisk
nappställe
djur nappar (på något)
gäddan nappade
○
äv. med opersonlig konstruktion
det nappar (sätt)
här nappar det bra
○
äv. bildligt
vanligen med prep.på
bli entusiastisk över något
någon nappar (på något)
nappa på en idé; hon nappade genast på förslaget
nappa på kroken
se
krok
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek);
fornsvenska nappa 'klämma; nypa; nappa; plocka'; trol. en ljudsymbolisk bildn.; jfr ursprung till
nafsa,
näppeligen
2nappa
nappan
napp·an
substantiv
[nap´a]
el. [nap`a]
el. [nap`a]
●
tunt, mjukt, blankt, färgat skinn anv. till handskar och andra klädesplagg; vanligen av lamm
nappahandskar
fickor med passpoaler av nappa
belagt sedan 1903;
till Napa, namn på stad i Kalifornien