SAOB
publicerad: 1947
NEJDE näj3de2, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. (i bet. 1, 2) NEJDA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(nejde (näj-) 1824 osv. nägda 1755 (: Nägdan)—1804. nägde 1755—c. 1870. näyda c. 1730 (: näydan). neider Hernquist UnderrLandth. 1: 80 (1773))
Etymologi
[sv. dial. nägde, åkerspärgel, näggda, åkersenap; av ovisst urspr.]
1) (†) om fröna av växten Cuscuta epilinum Wh, linbinda, o. växtsläktet Camelina Crz, (lin)-dådra; äv. om hela växten. Broman Glys. 3: 65 (c. 1730). Alm(Sthm) 1804, s. 44 (om lindådra).
2) (i vissa trakter o. i fackspr.) växten Spergula arvensis Lin. (som kan uppträda som ogräs i linodlingar o. d.), åkerspärgel, fryle. Linné Fl. nr 419 (1755; fr. Ångermanl.). Nägde ... Dess frö hämtas och användes i Svenska och Norrska Finmarken til bröd då säden bortfryser. Rothof 116 (1762). Bolin Åkerogräs. 140 (1926).
3) (mindre br.) bot. (ört av) växtsläktet Sagina Presl., som står släktet Spergula nära. NormFört. 61 (1894). Neuman o. Ahlfvengren Fl. 548 (1901). jfr KLIPP-, KNUT-, KRYP-, SAND-, SNÖ-, STRAND-, SYL-NEJDE.