SO
publicerad: 2021
tall
tallen tallar
tall·en
substantiv
●
ett träd med långa barr, gles, yvig krona och vanligen hög, ofta nästan kal stam vars grovfibriga ved används till timmer, bräder, pappersmassa m.m.
åsen var beväxt med glesa tallar
○
äv. om närbesläktade träd
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium);
fornsvenska taller; jfr no. toll 'tall'; gammalt nordiskt trädnamn av ovisst urspr.