SAOL
publicerad: 2015
nyhetsstoff
ny·hets|stoff
substantiv
~et • till stoff 2 nyhet 1
| Singular | |
|---|---|
| ett nyhetsstoff | obestämd form |
| ett nyhetsstoffs | obestämd form genitiv |
| nyhetsstoffet | bestämd form |
| nyhetsstoffets | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
stoff
stoffet, plural stoff äv. stoffer, bestämd plural stoffen äv. stofferna
stoff·et
substantiv
[ståf´] 
●
råämne för bearbetning
JFR
material 1
○
spec.
ofta med plur.stoffer
tyg
den gulröda klänningens lena stoff
○
spec. äv. om fakta som ska bearbetas och ibland presenteras
kunskapsstoff; nyhetsstoff
samla stoff till en roman
belagt sedan 1690;
av tyska Stoff med samma betydelse; besläktat med
stoffera
SAOB
publicerad: 1947
NYHET ny3~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. äv. ny4~he1t, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
1) abstr.: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara ny. — särsk.
a) till NY, adj. 1. Linc. (1640; under novitas). En hans (dvs. Dumboms) Finance-plan väl förtjenar / At nämnas för sin nyhets skuld. Kellgren (SVS) 2: 327 (1790); jfr b α. De urmodiga (nysydda) kostymerna .. skeno (icke) av nötning utan av nyhet. Bergman JoH 93 (1926); jfr α nedan. Hallström Händ. 97 (1927). — särsk.
α) (†) övergående i bet.: förhållande(t) att vara oanvänd l. icke sliten; jfr NY, adj. 1 a α. Palmær Eldbr. 78 (1834).
β) (†) i uttr. i sin nyhet, då ifrågavarande sak var ny, i nytt tillstånd. En .. oval (kopparbuckla) .., funnen .. uti sluttningen af en hög eller backe .. Man kan se, att hon i sin nyhet varit förgyld. Schück VittA 5: 551 (i handl. fr. 1764).
γ) i uttr. nyhetens behag o. d., det behag osv. som ngt äger l. kan äga gm att vara nytt l. så länge det är nytt. Nöjet, som förlorat nyhetens behag, kan ej längre upplifva (känslorna). 2SAH 3: 64 (1802). Denna idé har blott nyhetens förtjenst. SvTyHlex. (1851). Östergren (1933).
b) till NY, adj. 9: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara ny l. ovanlig l. överraskande l. egendomlig; särsk.
α) (numera mindre br.) till NY, adj. 9 a. Columbus Ordesk. 4 (1678). I en af .. (Kellgrens) mest bekanta strider var det aldrig nyheten, aldrig versslaget eller skaldeslaget han angrep, men sammanblandningen (m. m.). Rosenstein 1: 298 (1796). Ehuru han var mycket allvarlig, njöt han med alla sinnen nyheten i rörelsen och draget mot ansiktet. Hallström Sparfv. 195 (1903).
β) (†) till NY, adj. 9 b: originalitet. Kellgren (SVS) 5: 26 (1785). Jag tror mig .. böra gå till de första grunderna och anföra kända och allmänna sanningar; om jag derigenom skall förlora all förtjenst af nyhet och synas vidlyftig, så (osv.). Rosenstein 2: 149 (1789). 2SAH 12: 320 (1827).
γ) övergående i bet.: omväxling, variation. Nyheten eger för menniskonaturen en underbar tjusningskraft. Læstadius 1Journ. 228 (1831).
2) konkret: ngt nytt; ofta i pl.; i sht till NY, adj. 1. Medicinens ständiga nyheter och omskiften. Thorild 4: 166 (1795). Bergman Patr. 72 (1928). — särsk.
a) om nytt litterärt arbete l. nytt teaterstycke l. om nya (slag av) varor o. d. JournLTh. 1812, nr 241, s. 2. På boklådan funnos få nyheter. Sundén (1887). Alla nyheter för säsongen. Auerbach (1913). jfr BOK-, BOKHANDELS-, MODE-NYHET(ER).
b) om ngt nytt som uppkommit l. framförts; särsk. om ny lag l. sedvänja l. lära l. nytt bruk o. d.; äv.: nytt påfund l. påhitt; jfr NY, adj. 1 f. Spegel 323 (1712). Wår fullkomlige mening och upsåt är .. at wilja rätta och ändra hvariehanda upkomne nyheter, och aldeles afskaffa den så kallade Soveraineteten. Stiernman Riksd. 2163 (1718). Sina nyheter framstälde .. (Almqvist) alltid mera förslagsvis, än bestämdt, åtminstone aldrig trugande. Lysander Almqvist 17 (1878). En nyhet, som infördes i riksdagsordningen, har icke motsvarat mina förhoppningar, nämligen de tillfälliga utskotten. De Geer Minn. 2: 43 (1892). KyrkohÅ 1938, s. 106.
c) underrättelse l. meddelande om ngt som hänt för icke länge sedan (o. ännu icke varit känt av vederbörande); jfr TIDNING; äv.: händelse som timat för icke länge sedan; jfr NY, adj. 1 i. Goda, dåliga, glada, sorgliga, färska nyheter. Berätta l. utsprida l. höra en nyhet l. nyheter. Nyheter från krigsskådeplatsen, från riksdagen. Nyheterna för dagen. Dagens nyheter, nyheterna för dagen; äv. namn på en från o. med 1864 utkommande tidning i Stockholm. Humbla Landcr. 515 (1740). Det var .. en stor nyhet, då Rådmannen en vacker morgon berättade sällskapet, att (osv.). Wetterbergh Sign. 35 (1843). Jag (fick) där höra den i Kristianstad redan tre dagar gamla nyheten om den franska revolutionen. De Geer Minn. 1: 127 (1892). Bjurman 3Statsm. 7 (1935). jfr BÖRS-, IDROTTS-, JOURNALS-, KRIGS-, MORGON-, STADS-, STIFTS-, VISK-NYHET(ER).
a) till 2 b. Liljestråle PVetA 1775, s. 29. Man ser en nyhetsanda framträda, som under sken af frihet undergräfver lugnet och den allmänna säkerheten. Strinnholm Hist. 4: 599 (1852).
b) till 2 c. Man (bör) söka .. att helt och hållet bannlysa nyhets- och sqvallerandan ur sitt hus. Rademine Knigge 2: 145 (1804). —
-ANSKAFFARE~0200. jfr -anskaffning. Strindberg (synes) ha börjat arbeta som nyhetsanskaffare i Cronhamns (tidnings-)organ. SvD(A) 1933, nr 5, s. 7. —
-ANSKAFFNING~020. anskaffning av nyheter till tidning. Sylwan ModPress. 51 (1906). Bjurman 3Statsm. 30 (1935). —
-ARTIKEL.
-BEGÄR.
1) till 2 b. Moberg Gr. 67 (1815). (Det) sträfvande till förändringar, som öfverallt visar sig. Man ger det namn af nyhets-begär, projectmakeri .. och mera sådant. SC 1: 222 (1820). Rosman BjärkSäb. 1: 215 (1923).
2) nyfikenhet; jfr nyhet 2 c. Visserligen var det mycket nyfikenhet och nyhetsbegär, som lockat så många menniskor att höra oss. Stridsropet 1883, nr 1, s. 3. —
-BLAD. tidning som (företrädesvis) meddelar nyheter; äv. om tidigare (mera oregelbundet utkommande) handskrivna l. tryckta skrifter innehållande nyheter; jfr -brev. UB 7: 124 (1874). (Times) har under årens lopp nedgått till ett godt nyhetsblad. SD 1892, nr 326, s. 5. Det första tryckta nyhetsbladet .. utgavs i Antwerpen åtminstone så tidigt som 1542. Flodström SvFolk 255 (1918). Bjurman 3Statsm. 7 (1935). särsk. bildl. Fru Mellander, som var .. hela traktens .. nyhets- och annonce-blad. Bremer FamH 2: 236 (1831). —
-BREV. innehållande nyheter; särsk. (förr) om brev som mer l. mindre regelbundet sändes av privata korrespondenter till avlägset boende o. ersatte bristen på (tillförlitliga) tidningar. Lysander RomLittH 87 (1858). 3SAH LII. 2: 73 (1941). —
-BYRÅ. för förmedling av nyheter till tidningar; jfr byrå 3; äv. bildl. ST 1899, nr 2808 A, s. 2. Skvallersystern, socknens .. nyhetsbyrå. Östergren (1933; bildl.). Bjurman 3Statsm. 51 (1935). —
-BÖRS. (tillf.) lokal där nyheter förmedlas; jfr börs, sbst.2 3 slutet. De antika baden, som alltid voro nyhetsbörser. Lundin NSthm 146 (1888). GHT 1944, nr 218, s. 11. —
-CENTRAL, r. jfr -byrå. Sylwan ModPress. 96 (1906). särsk. bildl. Carlssons handelsbod blev nyhetscentral. Hellström Storm 214 (1935). —
(2 b) -FIKEN. (†) begärlig efter nyheter. Den nyhetsfikna menigheten. 1SAH 1: 170 (1786, 1801). Det mera rörliga och nyhetsfikna i det joniska (lynnet). Atterbom PoesH 2: 11 (1848). —
-FÖRMEDLARE. person som förmedlar nyheter; äv. oeg., om nyhetsbyrå. Sjöberg Kvart. 221 (1924). SvFl. 1941, s. 66 (om Tidningarnas telegrambyrå). —
-FÖRMEDLING. förmedling av nyheter. 2UB 10: 77 (1906). Den svenska nyhetsförmedlingens centralorgan, Tidningarnas Telegrambyrå. SvFl. 1942, s. 127. —
(2 b) -FÖRSÖK. (†) försök att införa nyheter. LBÄ 5—6: 30 (1797). Hvad nya Elementarskolan beträffar, så .. inskränkte (Wallin) sina åtgärder till att afböja ett eller annat nyhetsförsök, som kunde synas alltför vågadt. 2SAH 21: 55 (1841). —
-HUNGRANDE, p. adj. jfr hungra 2. 2SAH 61: 12 (1884). Den nyhetshungrande allmänheten. Schück SvLitH 449 (1890). —
(2 b) -IVER. jfr -begär 1. SvLittFT 1837, sp. 421. Den liturgiska nyhetsivern. Västerb. 1924—25, s. 182. —
(2 b) -IVRARE. jfr -iver. Verd. 1884, s. 221. Det af nyhetsifrare yrkade utbytet af f i slutet af stafvelse och fv inuti ord mot v. 3SAH 4: 350 (1889). HT 1918, s. 14. —
-JÄGARE. person som söker uppspåra nyheter; särsk. om journalist; jfr notis-jägare. Florman BrRetzius 13 (1825). Nyhetsjägaren på det lägsta trappsteget (i tidningen). Beckman Amer. 2: 36 (1883). Östergren (1933). —
-JÄKT. jäkt efter nyheter.
a) till 2 b: jäkt efter att vara fullt modern l. att anpassa sig efter alla nyheter. Östergren (1933). Utställningen är fri från nyhetsjäkt. Form 1939, Omsl. s. 94.
a) till 2 b. Leopold 4: 290 (c. 1820). Det politiska nyhetskram, som man vill lurendreja in i ”våra institutioner”. AB 1841, nr 89, s. 2. 3SAH 2: 700 (1887).
b) till 2 c. MeddNordM 1898, s. 138 (1828). Fabrikationen och distributionen av .. dygnets nyhetskram. Siwertz JoDr. 151 (1928). —
-KRÄMARE. (numera knappast br.)
1) till 2 b, i nedsättande mening, om person som ivrar för nyheter o. förändringar. HSH 9: 103 (c. 1800). O dagens hugskott, nyhetskrämarns dårskap! / Haf vördnad för det Gamla. Tegnér (WB) 9: 4 (1840). LfF 1906, s. 134.
2) till 2 c, i nedsättande mening, om person som meddelar l. utsprider nyheter. Rademine Knigge 1: 144 (1804). 3SAH 13: 129 (1898). Ahrenberg Männ. 1: 62 (1904). —
-KRÄMERI.
1) (numera knappast br.) till 2 b, i nedsättande mening, om iver för nyheter o. förändringar. Nyhetskrämeriet är .. (i lagskipningen) nästan skadligare än i andra mål. Järta 1: 29 (1799). 3SAH 11: 227 (1896).
2) (†) till 2 c, i nedsättande mening, om utspridande av nyheter. SvLitTidn. 1821, sp. 807. LoF 1873, s. 106. —
(2 b) -LUST. (numera bl. tillf.) lust för nyheter o. förändringar. Säll den som .. / .. Christlig ordning ei af nyhets lust förandrar. Kolmodin QvSp. 2: 67 (1750). Hedberg Dagt. 66 (1876). —
-LYSTEN.
1) till 2 b: lysten efter nyheter o. förändringar. Leopold 6: 7 (c. 1820). Vårt öfverförfinade och nyhetslystna .. tidehvarf. Rydqvist SSL 5: 232 (1874).
2) till 2 c: lysten efter nyheter; nyfiken. Ling Riksd. 160 (1817). Aténs nyhetslystna invånare. VTLifsfr. 21: 3 (1901). —
-LYSTNAD.
(2 b) -LÄRARE. (†) person som agiterar för nyheter o. förändringar. LBÄ 42—43: 117 (1800). Thomander 1: 408 (1830). —
2) till 2 c: plats där nyheter utspridas; äv. bildl.: person som utsprider nyheter. Dalin (1853). Sundén (1887). —
(2 b) -MAKARE. klandrande benämning på person som ivrar för nyheter o. förändringar. Lind 1: 235 (1749). Den förste nyhetsmakaren var vilden, som byggde en hydda eller skylde sig med ett stycke tyg. Hedin Tal 2: 385 (1889). SvD(B) 1944, nr 330, s. 4. —
(2 b) -MAKERI. (numera mindre br.) klandrande benämning på strävan att införa nyheter o. förändringar; äv. konkret: nytt påfund. AJourn. 1815, nr 120, s. 3. Ekelund Improv. 78 (1922). —
-MARKNAD. plats där nyheter utspridas. Lundin (o. Strindberg) GSthm 397 (1881). 2NF 14: 1425 (1911). —
-MATERIAL. i fråga om tidning. Största delen af sitt nyhetsmaterial .. få .. (de amerikanska tidningarna) genom kooperativa nyhetsbyrån Associated press. 2NF 38: 855 (1926). GHT 1935, nr 246, s. 3. —
-ORGAN. tidning som (huvudsakligen) meddelar nyheter. Flodström SvFolk 256 (1918). SvFolket 6: 305 (1938). —
-PRESS. tidningspress som (huvudsakligen) meddelar nyheter. Först efter tryckfrihetens införande och censurens borttagande blef .. en verkligen fri nyhetspress möjlig. NordT 1892, s. 608. Julpost 1932, s. 16. —
-RASERI. (mera tillf.) överdriven o. obehärskad strävan efter nyheter.
-SJUKA. (†) sjukligt begär efter nyheter.
1) till 2 b. Wulf Köppen 2: XLIV (1799). Endast hos godtycket finnes denna obotliga nyhetssjuka. Tiden 1848, nr 174, s. 2.
-SPRIDARE. Att trycksvärtan i allmänhet ålägger sin hanterare band, som ingalunda besvära den muntlige nyhetsspridaren. SvTidskr. 1926, s. 265. —
-SPRIDERSKA. —
-SPRIDNING. —
(2 b) -STIFTARE. (†) person som söker införa nyheter. Wikforss 2: 226 (1804). SvLittFT 1833, sp. 471. Schulthess (1885). —
-TJÄNST. om en tidnings meddelande av nyheter; äv. i fråga om meddelanden gm radio. Sylwan ModPress. 135 (1906). SvD(L) 1926, nr 21, s. 10 (i fråga om radio). GHT 1943, nr 302, s. 8. —
-UTSÄNDNING~020. utsändning av nyheter gm radio. —
(1 a, 2 c) -VÄRDE. värde som ngt äger gm att vara en nyhet. Tidningsnotiser av stort nyhetsvärde. Murberg FörslSAOB (1793). —