SAOL

publicerad: 2015  

okapi

okapi [oka´pi] substantiv ~n ~er • ett giraffdjur

Singular
en okapi	obestämd form
en okapis	obestämd form genitiv
okapin	bestämd form
okapins	bestämd form genitiv
Plural
okapier	obestämd form
okapiers	obestämd form genitiv
okapierna	bestämd form
okapiernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

okapi okapin okapier

okapi·er

substantiv

oka´pi

● ett giraff­liknande, rödbrunt hov­djur som har svarta och vita strimmor på ben och bak­parti och som lever i Central­afrikas regn­skogar

okapin blev inte känd för väster­länningar förr­än i början av 1900-talet

belagt sedan 1902; av afrikanskt urspr.

Till SO

SAOB

publicerad: 1949  

OKAPI oka4pi l. å- l. ω-, m.||ig. l. r.; best. -n; pl. (mindre br.) -r (Östergren (1933)) l. -er (Brehm DjurV 12: 307 (1937)) l. -s (SDS 1948, nr 172, s. 5) l. = (Michanek o. Krusenstierna Gatti Urskog. 109 (1938)).

Ordformer

(okapi 1902 osv. okwapi 1938)

Etymologi

[jfr t., eng. o. fr. okapi; av afrikanskt pygméspråk okapi, okwapi (eg. pl. till sg. kwapi)]

det i Belgiska Kongo levande giraffdjuret Okapia johnstoni Scl. Den i östra Kongolandet nyss upptäckta okapin. Stuxberg (o. Floderus) 2: 349 (1902). Michanek o. Krusenstierna Gatti Urskog. 156 (1938).

Ssgr: OKAPI-DJUR. okapi. Ymer 1903, s. 196. —

-FORM; pl. -er. i sht zool. jfr form I 9 slutet. Ymer 1904, s. 340. År 1936 upptäcktes en ny okapiform i skogarna vid Kibali i Kongo. Brehm DjurV 12: 307 (1937).

Till SAOB