SAOL

publicerad: 2015  
onus
onus [o´nus] substantiv ~et; pl. ~ på­laga, börda, skatt
Singular
ett onusobestämd form
ett onusobestämd form genitiv
onusetbestämd form
onusetsbestämd form genitiv
Plural
onusobestämd form
onusobestämd form genitiv
onusenbestämd form
onusensbestämd form genitiv

SO

Sökningen på onusen i SO gav inga svar.

Menade du:

snusen  
undersäng  
urnupen  
unison  
onus  
underkänd  

SAOB

Sökningen på onusen i SAOB gav inga svar.