OPERATION ω1peraʃω4n l. ωp1-, äv. op1-, äv. 01—, l. -atʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. operation, fr. opération; av lat. operatio (gen. -ōnis), till operari (se OPERERA)]
1) (†) arbete; värkande, värksamhet; process; jfr 3, 4. En tiock, stark ock wäskfull Kropp, kall och fuch(tig) Hierna, hwarigenom Sinnens operationer stort förhindras. Palmchron SundhSp. 133 (1642). Salts åhrlige tilwärkande, förmedelst Solens operation, sälsones (dvs. sältans) uthdragande uthur Siön. Stiernman Com. 3: 798 (1670). Det menskliga förnuftet är altid i fara at vid sin operation lägga et oriktigt .. begrep om lycksalighet til grund. Wulf Köppen 1: 154 (1799). Den ena epoken (har) följt på den andra under en kedja af serskilta operationer. Stiernstolpe Cuv. 44 (1821). — särsk.
a) övergående i bet.: gång. Jagh kienner alla stiernor grant, / .. Til pricka jagh des operation / Weet. Kolmodinus Gen. C 4 a (1659).
b) konkretare, om den del av ngns natur som tar sig uttryck i värksamhet. (Det konstantinopolitanska mötets beslut) som innehölt twänne wiliar och Operationer wara i Christo Jesu. Dryselius Monarchsp. 281 (1691).
2) (†) värkan, effekt. RARP 9: 142 (1664). Så kallsinnig var han, at han behöfde emueras (dvs. göras upprörd), om Medicinen skulle ha operation. Dalin Arg. 1: 281 (1733, 1754). Lindfors (1824).
3) kemisk process; enskilt moment av kemisk process; numera bl. (med anslutning till 4 c) om handlingen att låta ngt undergå en kemisk process, procedur; äv. (i sht förr) liktydigt med: kemiskt experiment l. prov, kemisk undersökning l. laboration; jfr 1, 4. HC11H 13: 110 (1697). Att idka nödige chemiske operationer. 2RARP 16: 427 (1747). (Det) tyckes redigast vara, at indela de Chemiska operationer i tre Classer; nemligen: 1. Kropparnas Sönderdelning, eller Resolution. 2. Kropparnas Sammansättning, eller Composition. 3. Kropparnas Ändring, eller ämnenas Transposition. Wallerius ChemPhys. 1: 91 (1759). Man behöfde en gång för någon operation på laboratorium en glasretort. Berzelius Själfbiogr. 179 (c. 1845). Ett syntetiskt uppbyggande av vitaminer från grunden (är) ytterst komplicerat och kräver ett mycket stort antal operationer. TT 1940, Allm. s. 113. — jfr SMÄLTNINGS-OPERATION.
4) allmännare: handling, åtgärd, åtgörande, procedur; aktion; stundom: manöver, manipulation; ofta om ett enskilt (avgränsat) moment av en handling; numera nästan bl. i fråga om en handling osv. av mera komplicerad art. Söderman ExBook 93 (1679). (Om man genomförde en viss reform, skulle) de två operationerna läsa och bokstafvera .. ej upptaga flere månader, än de tillförene upptagit år. AGSilverstolpe Bokst. 85 (1811). Trigonometriska operationer. KrigVAH 1837, s. 188. Litet emellanåt fösas såväl boskap som hästar in i en folla, för att vänjas vid denna operation, som vid vissa tillfällen är nödvändig. Skogman Eug. 1: 53 (1854). Med Bokslut förstår man den operation, hvarigenom man ernår resultatet af affärerna. Smedman Kont. 1: 27 (1872). Tack gamle vän! — Don Telesforo tryckte hans hand och utförde sedan samma operation både med George och Jim Cox. Janson CostaN 2: 105 (1911). — särsk.
c) tekn. om teknisk procedur l. process; jfr 3. Polhem Invent. 52 (1729). Det vigtiga arbetet att göra en knappnål .. är deladt i omkring 18 särskilta operationer. Agardh BlSkr. 2: 173 (1853). Satsmassan (av ett antal tändstickor) rives i morteln med 10—20 kbcm. vatten till ett slam, vilken operation bör utföras fortast möjligt, på det att ej någon större del av fosforn skall hinna förflyktigas. SFS 1915, s. 345.
e) om politiska l. sociala aktioner l. manövrer o. d.; numera bl. mera tillf., mer l. mindre klart uppfattat ss. bildl. anv. av f (l. d). PH 8: 399 (1766). Den operation, som säkert skulle fasthålla BondeStåndet i alla tider, kostade Eder M:t inalles 55,000 rd. HT 1919, s. 25 (1789). Politiska operationer. Hellberg Samtida 1: 209 (1870).
5) [specialfall av 4] med. mekaniskt ingrepp som företages (med hjälp av instrument l. enbart med handen) på en levande varelses kropp för att bota sjukdom, korrigera missbildning o. d., kirurgiskt ingrepp; utom i utpräglat fackspr. bl. om dylikt ingrepp som utföres med instrument (särsk. kniv); äv. abstraktare, om handlingen att företaga dylikt ingrepp, opererande. Utföra en operation. Undergå, underkasta sig operation. En svår, lätt, stor, liten, lyckad, misslyckad operation. Utgången av operationen är oviss. Operation av l. för starr. CollMedP 12/3 1674. Dauphins hälsa försämras, och man fruktar, det han ej kan uthärda en plågsam operation, som befunnits nödig. GT 1788, nr 68, s. 2. Vändning kallas den operation, då man med handen i lifmodren uppsöker och nedtager fostrets fötter, samt sålunda förbereder en fotbjudnings-förlossning. Cederschiöld HbBarnm. 88 (1822). En ortopedisk operation. Haglund HållnRörOrg. 2: 55 (1924). — jfr BLINDTARMS-, BROCK-, FÖRYNGRINGS-, MAGKRÄFT-, MANUAL-, SKÖNHETS-, TAND-OPERATION m. fl. — särsk. (†) övergående i bet.: förmåga att operera. Alle de, som sigh för Barberare utgifwa må wara plicktige at bredewidh examen bewisa sin operation medh handgrep. Stiernman Com. 3: 793 (1669).
Ssgr: (4 f) OPERATIONS-ARMÉ. mil. armé som deltar i l. är uppsatt för att utföra en viss krigsoperation; äv. om den del av en armé som direkt deltar i krigsoperationerna. KrigVAT 1836, s. 252. 2NF 33: 232 (1921). —
-AVDELNING~020.
1) mil. till 4 f: avdelning av stab (numera bl. inom marinen l. flygvapnet) som har till uppgift att utarbeta planerna för de under staben hörande förbandens krigsoperationer. Hedin KrRyssl. 11 (1915). SvStatskal. 1939, s. 414.
(5) -BITRÄDE ~020, äv. ~200. med. person (sjuksköterska, sjukvårdare) som biträder vid operation. TSjöv. 1905, s. 586. —
(5) -BÄDD. med. ett slags bädd l. säng använd vid förlossningsoperationer o. vissa kvinnoundersökningar; jfr kortbädd, -säng. Cederschiöld HbBarnm. 34 (1822). —
(5) -EXAMEN. (förr) högsta examen i kirurgi (som berättigade till titeln kirurgie magister). BL 13: 181 (1847). Retzius BlSkr. 8 (1849). —
(4 f) -FRONT. mil. ett opererande förbands front l. frontlinje; äv. om det frontavsnitt på vilket ett opererande förband uppträder. Mankell Fältsl. 30 (1857). 3NF 15: 284 (1931). —
-FÄLT. [jfr t. operationsfeld]
1) till 4: värksamhetsfält. 2NF 18: 120 (1912). Den ryske bondens livegenskap å ena sidan och statens ständigt ökade penningbehov å den andra erbjödo adeln ett rikt operationsfält. Almquist VärldH 6: 258 (1929).
2) mil. till 4 f: område för en krigsoperation; område inom vilket en viss truppenhet har att utföra sina krigsoperationer (mellan operationsbasen o. operationsföremålet), stridsområde. KrigVAH 1881, s. 237. VFl. 1907, s. 95.
(4 f) -FÄRDIG. mil. om militärt förband o. d.: färdig att företaga en krigsoperation, stridsberedd. Nordensvan Mainfältt. 6 (1894). —
(4 f) -FÄSTNING. mil. fästning avsedd att utgöra ett direkt stöd för ett i fält opererande truppförband. KrigVAT 1846, s. 451. —
(4 f) -FÖREMÅL ~002, äv. ~200. [jfr t. operationsobjekt] mil. föremål (t. ex. ett område, en plats l. fientliga stridskrafter) som en krigsoperation är riktad mot. Lefrén Förel. 3: 58 (1817). Kommissionen ansåg .. att London skulle bli en landstigen fiendes första operationsföremål. KrigVAH 1884, s. 191. VFl. 1915, s. 26. —
(5) -HANDDUK~02 l. ~20. med. för användning vid operation. —
(5) -HANDSKE. med. (gummi)handske för användning vid operation. —
(5) -INDIKATION. med. indikation för operation. LbKir. 2: 132 (1922). —
-JOURNAL.
(4 b) -KALKYL. [jfr t. operationskalkul] mat. räkning med operationssymboler i st. f. egentliga talstorheter. NF (1888). SvUppslB (1934). —
(5) -LAG, n. med., mil. i militärsjukvården: lag av läkare, biträden m. m., så sammansatt att det självständigt kan utföra operationer. TrängRegl. 1940, s. 383. —
(4 f) -LINJE. [jfr t. operationslinie] mil. om den linje som ett opererande militärförband följer l. (konkretare) om de förbindelseleder som det använder l. det terrängområde som det passerar vid sin framryckning från operationsbasen till operationsföremålet. KrigVAH 1805, s. 88. IllMilRevy 1899, s. 217. —
(5) -LOKAL, r. med. lokal för operation. —
-METOD. särsk. med. till 5. NF 2: 666 (1877). —
(4 f) -ORDER. mil. order avseende förflyttning, gruppering o. strid vid en viss krigsoperation, stridsorder; motsatt: dagorder. Tingsten AnvTakt. 128 (1887). 2NF 20: 821 (1914). —
-PLAN, r. l. m. [jfr t. operationsplan]
1) till 4 (d, e): plan för en viss operation l. aktion o. d. 2Saml. 27: 63 (1820).
2) mil. till 4 f: plan för en krigsoperation. 2RARP 14: Bil. 56 (1743). SvFolket 7: 344 (1938). —
(5) -STALL. veter. för djuroperationer. —
(4 b) -SYMBOL. mat. symbol l. matematiskt tecken som står ss. beteckning för en viss matematisk operation (t. ex. derivering). SvUppslB (1934). —
(4 b) -TECKEN. [jfr t. operationszeichen] mat. tecken angivande vilken räkneoperation som i ett visst fall skall företagas; äv. om operationssymbol. Frey 1843, s. 548. BonnierKL 7: 1339 (1936). —
(5) -TRAUMA. med. trauma åstadkommet vid operation. LbKir. 1: 601 (1920). —
(4 f) -VÄG. mil. väg som en opererande truppstyrka följer under sin framryckning från operationsbasen till operationsföremålet. KrigVAT 1843, s. 242.
