SAOL

publicerad: 2015  
ostinato
ostin·­ato [‑a´to] substantiv ~t ~n musikaliskt motiv som upp­repas om och om i­gen särsk. i barock­musik
Singular
ett ostinatoobestämd form
ett ostinatosobestämd form genitiv
ostinatotbestämd form
ostinatotsbestämd form genitiv
Plural
ostinatonobestämd form
ostinatonsobestämd form genitiv
ostinatonabestämd form
ostinatonasbestämd form genitiv

SO

Sökningen på ostinatos i SO gav inga svar.

Menade du:

ostinato  
ostentation  
ostentativ  
ordinatör  
ordination  
basostinato  

SAOB

Sökningen på ostinatos i SAOB gav inga svar.