SAOL
publicerad: 2015
palissad
paliss·ad
[‑a´d]
substantiv
~en ~er • pålverk till försvar el. skydd
| Singular | |
|---|---|
| en palissad | obestämd form |
| en palissads | obestämd form genitiv |
| palissaden | bestämd form |
| palissadens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| palissader | obestämd form |
| palissaders | obestämd form genitiv |
| palissaderna | bestämd form |
| palissadernas | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
palissad
palissaden palissader
paliss·ad·en
substantiv
palissa´d 
SAOB
publicerad: 1952
PALISSAD pal1isa4d, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (RP 5: 208 (1635) osv.) ((†) -rar NorrlS 1—6: 99 (1798)).
Ordformer
(pales- (palles-) 1630 (: Palesade pinner) —c. 1710 (: pallesaderade, p. pf.). paliss- (pall-, -is-) 1635 osv. palliz- 1639—1679. palls- 1678. palz- 1702. -ad 1688 osv. -ade 1630 (: Palesade pinner), 1716—1868. -ader, pl. 1635 osv. -at(h) 1645—1710)
1) (i sht om äldre l. utländska förh.) till försvar l. skydd anlagt stängsel (särsk. förskansning l. stormhinder) bestående av en rad tämligen tätt intill varandra i marken nedgrävda (l. i sjöbottnen nedslagna l. i ett underlag av trä o. d. intappade l. fästa), i den fristående ändan tillspetsade pålar; skansvärk av pålar; pålvärk; i pl. ofta svårt att skilja från 2. Pallisaderne kringh om Staden. HSH 5: 92 (1644); möjl. till 2. Pallisader .. ära aff starcka Påhlar. Rålamb 8: 56 (1691). Palissader kunna jämväl ingå i en sjöfästnings stängsellinier. NF (1888); jfr 2. Att denna residensort för vida berömda ärkebiskopar (dvs. Lund på 1100-talet) endast är befäst med en högst vanlig palissad. TurÅ 1942, s. 172. jfr RUST-, SJÖ-, STOCK-, TVÄR-PALISSAD.
2) (i sht om äldre l. utländska förh., numera mindre br.) påle avsedd för l. använd i palissad (i bet. 1); palissadpåle; skanspåle; stormpåle; vallnål; i pl. ofta svårt att skilja från 1. RP 5: 208 (1635). At af hwar gård framföres sex Palisader uthan Cronans bekostnad. RARP 6: 283 (1656). Palissader äro hvässade pålar af 3—4 m. längd. Zethelius Fältarb. 54 (1892). SvUppslB (1934).
4) i bildl. anv. av 1 o. 2, om ngt som liknar l. påminner om palissad(er), l. (i sht i vitter stil) allmännare, om ngt som omger l. kringgärdar ngt ss. skydd l. försvar o. d.; förr äv.: skrank av (med varandra förbundna) pelare, kolonnad o. d. LejonkDr. 217 (1688; om kolonnad l. skrank). (G. III:s) palladium säkerhetsacten (omgars) med nya pallisader. HH XXV. 2: 180 (1809). Bland de henne (dvs. en baldrottning) omgifvande lefvande palisader, utmärkte sig både för sitt ansigte och sin resliga växt, en ung man. Blanche Tafl. 206 (1845). Underliga pallisader av torr vass. Funch Resk. 239 (1928). särsk. (föga br.) bot. palissadcell; i sht i pl. TurÅ 1900, s. 75. 2NF 3: 620 (1904).
Ssgr (i allm. till 1): PALISSAD-ANLÄGGNING~020. (i sht om äldre l. utländska förh.) vanl. konkret. 2NF 38: 864 (1926; konkret; om ä. förh.). —
-GRAV. (i sht förr) mil. med palissader försedd grav (se grav, sbst.1 2 b); jfr pål-grav. KrigVAT 1847, s. 246. —
-MASK; pl. -ar. [jfr t. palisadenwurm, eng. palisade-worm] zool. den i njurbäckenet hos vissa djur levande rundmasken Eustrongylus gigas Rud., som har palissadformigt anordnade papiller längs bägge sidolinjerna; äv. allmännare, om trådmask tillhörande familjen Strongylidæ. Levertin Eschricht 1: 74 (1858; om E. gigas). Wrangel HbHästv. 957 (1886; om Sclerostomum equinum Duj.). Den lilla pallisadmasken. VerdS 94: 19 (1900; om Anchylostomum duodenale Dubini). BonnierKL 4: 1054 (1924; om Syngamus trachealis v. Sieb.). —
-MUR. (numera föga br.) bef. på gravbottnen kring en fästning uppförd, fristående mur utan skottgluggar, avsedd ss. stormhinder framför huvudvallen. Busch Fästn. 8 (1880). 3NF (1931). —
(jfr 2) -PÅLE. (i sht om äldre l. utländska förh.) = palissad 2. Björkman (1889). SvUppslB 20: 1177 (1934; om ä. förh.). —
(jfr 2) -STOCK. (i sht om äldre l. utländska förh.) jfr -påle. Sundström HjältSöderh. 91 (1931; om ä. förh. på Söderhavsöarna). —
-STÄNGSEL. (mera tillf.) stängsel byggt ss. en palissad; äv. (i sht om äldre l. utländska förh.) om palissad. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 76, s. 13. Almquist VärldH II. 2: 343 (1931: om ä. förh.). —
-VÄGG. [jfr t. palisadenwand] etnogr. vägg bestående av i marken nedslagna plankor l. stavar (vilka upptill infogats i en bjälke). HantvB I. 6: 398 (1938). —
(jfr 1) -VÄRK, n. [jfr t. palisadenwerk] (i sht om äldre l. utländska förh.) palissad (se d. o. 1), pålvärk. Hallenberg Hist. 1: 314 (1790). —
-VÄVNAD. [jfr t. palisadengewebe] bot. i blad, fröskal o. d.: vävnad bestående av långsträckta, mer l. mindre cylindriska, intill varandra o. vinkelrätt l. snett mot bladets osv. yta ställda parenkymatiska celler (i ett l. flera skikt); jfr -cell, -parenkym. 1LUÅ XV. 2: nr 3, s. 28 (1879).
Avledn.: PALISSADERA, v., -ing. [jfr t. palisadieren, fr. palissader]
1) (i sht om äldre l. utländska förh.) till 1 o. 2.
a) förse l. omgiva l. befästa (ngt) med palissader l. pålvärk; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; äv. oeg. l. bildl.; jfr förpåla a. Skantzen, som .. (fienden) hade i hasten rundt om kringh låtit Pallizadera. HSH 31: 347 (1662). Gosselman SNAmer. 2: 133 (1833; bildl.). Katete, en palissaderad och följaktligen rik by (i Afrika). Eriksson Afr. 159 (1932). jfr förpalissadera. särsk. ss. vbalsbst. -ing i konkret anv.: palissad (se d. o. 1); pålvärk. HA 7: 107 (c. 1720). 2NF 32: 795 (1921; om ä. förh.).
b) (numera knappast br.) refl.: förskansa sig med palissader; jfr förpåla b. Swebilius SGHelmfeldt P 1 a (1678). Dalin FrSvLex. 2: 219 (1843).
2) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) till 3: omgiva (ngt) med häckar; äv.: plantera (buskar o. d.) i häck. SvTrädgK 2: 50 (c. 1668). Ekbohrn (1868).