SAOL

publicerad: 2015  
palpation
palp·­at·ion substantiv ~en ~er • palpering
Singular
en palpationobestämd form
en palpationsobestämd form genitiv
palpationenbestämd form
palpationensbestämd form genitiv
Plural
palpationerobestämd form
palpationersobestämd form genitiv
palpationernabestämd form
palpationernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
palpation palpationen palpationer
palp·at·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
● en medicinsk undersöknings­metod där läkaren under­söker sjuka kropps­delar med händerna
palpation (av någon/något)
palpation (av någon)
palpation (av något)
palpation av muskelfästen
belagt sedan ca 1875
Till SO

SAOB

publicerad: 1952  
PALPATION pal1paʃω4n, äv. -atʃ-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. palpation, ävensom lat. palpatio (gen. -ōnis), klappning, smekning; till PALPERA]
med. palpering. Tholander Ordl. (c. 1875). I tidigt skede .. kan tumören .. så gott som aldrig kännas vid palpation av buken. Svartz MatsmältnSj. 76 (1932). —
Ssg: PALPATIONS-FYND. med. LbKir. 3: 139 (1922). —
Till SAOB