SAOL

publicerad: 2015  

partisan

part·­is·­an [‑a´n] substantiv ~en ~er • gerilla­krigare i ockuperat land

Singular
en partisan	obestämd form
en partisans	obestämd form genitiv
partisanen	bestämd form
partisanens	bestämd form genitiv
Plural
partisaner	obestämd form
partisaners	obestämd form genitiv
partisanerna	bestämd form
partisanernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

partisan partisanen partisaner

part·is·an·en

substantiv

partisa´n

● sär­skilt vid beskrivning av syd- och öst­europeiska förhållanden med­lem av stark, väpnad motstånds­rörelse som bekämpar ockupationsmakt eller dylikt med krigs­liknande metoder

JFR gerilla, motståndsman

partisanförband

de jugo­slaviska partisanerna drev ut tyskarna

belagt sedan 1812; av franska partisan 'an­hängare; partisan'; av ita. partigiano med samma betydelse, till parte 'del'; jfr ur­sprung till part, parti

Till SO

SAOB

  partisan subst.1
  partisan subst.2