SO
publicerad: 2021
patent
patentet, plural patent, bestämd plural patenten
pat·ent·et
substantiv
paten´t 
●
erkänd ensamrätt att utnyttja en uppfinning i Sverige beviljad av Patent- och registreringsverket
JFR
upphovsrätt
patentansökning; patentskyddad
(ta) patent (på något)
söka patent; hon skyndade sig att ta patent på uppfinningen
○
äv. utvidgat
ensamrätt
inget parti kan ha patent på yttrandefriheten
○
äv. bildligt
specialitet
snabba bilar var hans patent
belagt sedan 1822;
via tyska av franska patente med samma betydelse, till lettre patente 'öppet brev; officiell skrivelse'; till lat. pate´re 'vara öppen'; jfr ursprung till
famn