SAOL
publicerad: 2015
patetik
pat·et·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • patos
Singular | |
---|---|
en patetik | obestämd form |
en patetiks | obestämd form genitiv |
patetiken | bestämd form |
patetikens | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
patetik
patetiken
pat·et·ik·en
substantiv
●
(yttring av) stark och lidelsefull känsla som (nära nog) kan framkalla tårar
JFR
patos
han talade med patetik om den tragiska situationen i hans hemland
○
äv. om tillstånd eller dylikt som framkallar sådan känsla
patetiken i flyktingarnas situation
belagt sedan 1794;
av franska pathétique 'patetisk; patetik'; till
patos