SAOL

publicerad: 2015  
pokerspel
poker|­spel substantiv ~et; pl. ~ till spel 2,3 poker
Singular
ett pokerspelobestämd form
ett pokerspelsobestämd form genitiv
pokerspeletbestämd form
pokerspeletsbestämd form genitiv
Plural
pokerspelobestämd form
pokerspelsobestämd form genitiv
pokerspelenbestämd form
pokerspelensbestämd form genitiv

SO

SAOB

publicerad: 1953  
POKER 4ker, r.; best. -n.
Etymologi
[jfr dan. o. t. poker; av (amerikansk) eng. poker, av ovisst urspr.]
kortsp. ursprungligen (i början av 1800-talet) i Nordamerika spelat kortspel som spelas med vanlig kortlek om 52 kort (stundom äv. med joker) av vanl. 3—5 personer var för sig, varvid varje spelare erhåller 5 kort o. har rätt att gm köp (se KÖP 5) ur talongen förbättra de erhållna korten till bästa kombination efter pokerreglerna (med 5 på varandra följande kort i samma färg, ”straight flush”, ss. den bästa sammanställningen o. kombination med 2 kort av samma valör ss. den lägsta); äv.: parti poker; äv. bildl.: hasard(spel). Söderberg Främl. 63 (1903). Det var ju en verklig poker att med denna (dåliga) .. trupp ge sig av på en hundramila marsch genom ett oroligt land — utan en enda karta. Nyström Pers. 42 (1925). Det är lätt att spela poker med annans pung. Ström SvenskOrdspr. 203 (1926). Ferlin Goggl. 84 (1938; i bild).
Ssgr (i sht kortsp.): POKER-ANSIKTE~020. [efter eng. poker face] bildl., om ansikte som likt en skicklig pokerspelares ansikte icke röjer ngt av personens känslor o. d.; outgrundligt ansikte. SDS 1942, nr 294, s. 9.
-BORD. jfr spel-bord. Vallentin Pok. 63 (1903).
-KORT, n. spelkort (varpå valör o. färg äro angivna i övre vänstra o. nedre högra hörnet). JulkatalLeja 1898, s. 40. —
-LIGA. jfr liga II 4.
-MIN, r. l. f. jfr -ansikte. Hedberg Häx. 342 (1950).
-PARTI. jfr parti 12. Vallentin Pokerb. 7 (1903).
-SPEL. poker; äv. bildl. AB 1897, nr 97 A, s. 3. Polackerna äro kanske icke framstående som politiker. De förstå icke detta pokerspels regler. GHT 1944, nr 216, s. 9.
-SPELARE. Vallentin Pokerb. 7 (1903).