SAOL

SO

publicerad: 2021  
potentiometer potentiometern potentiometrar
pot·entio|­metr·ar
substantiv
[-ensiome´-] el. [-entsiome´-]
elektrisk spänningsdelare där spännings­delningen kan varieras kontinuerligt
belagt sedan 1893; till potens och -meter

SAOB

publicerad: 1954  
POTENTIOMETER pωtän1tsiωme4ter l. po-, l. -än1si-, r.; best. -n; pl. -trar.
Etymologi
[jfr t. o. eng. potentiometer, fr. potentiomètre; av lat. potentia (se POTENS) o. -METER]
el.-tekn. reostat med förskjutbart kontaktelement, varmed en önskad del av den totala spänningen över reostaten kan uttagas; spänningsdelare. TT 1893, M. s. 103. SvTeknUppslB 1: 649 (1937).