SAOL
publicerad: 2015
profilera
pro·fil·era
verb
~de ~t • ge profil åt
| Finita former | |
|---|---|
| profilerar | presens aktiv |
| profileras | presens passiv |
| profilerade | preteritum aktiv |
| profilerades | preteritum passiv |
| profilera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att profilera | infinitiv aktiv |
| att profileras | infinitiv passiv |
| har/hade profilerat | supinum aktiv |
| har/hade profilerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| profilerande | |
| Perfekt particip | |
| en profilerad + substantiv | |
| ett profilerat + substantiv | |
| den/det/de profilerade + substantiv | |
profilera sig
• framstå med särpräglade drag
Ordform(er)profilera sig
SO
publicerad: 2021
profilera
profilerade profilerat
verb
profile´ra 
●
ge (viss)
profil
profilera någon/något (som någon/något)
profilera någon (som någon)
profilera någon (som något)
profilera något (som någon)
profilera något (som något)
en profilerad golvlist
○
äv. bildligt
ofta refl.
skaffa (sig) en särpräglad uppsättning egenskaper
han anstränger sig att profilera sig gentemot kamraterna; för att vinna väljare måste partiet profilera sig
belagt sedan 1697
profileraprofilerande, profilering
SAOB
publicerad: 1954
PROFILERA prω1file4ra l. prå1- l. prωf1- l. prof1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PROFILÖR.
Etymologi
[jfr t. profilieren, fr. profiler; av it. profilare, av pro- (se PRO-, prefix1) o. en avledn. av filo, tråd, snöre, av lat. filum, tråd (se FIL, sbst.1). För bet. 1 jfr motsv. anv. i t. o. it. samt av ffr. porfiler. — Jfr PROFIL]
1) (†) förse (ngt) med kantsnöre l. bård, kanta (ngt med ngt); jfr PROFILA. Gull kronor som blifvit uthskurne af den prof Trompetefanan som kommit ifrån franckriket, hvilka äro med Gull snören profilerat. KlädkamRSthm 1752 A, s. 341.
2) motsv. PROFIL 1: teckna l. avbilda l. framställa (ngt l. ngn) i profil; ge (ngt) en (så l. så beskaffad) profil; numera företrädesvis i p. pf. med adjektivisk bet.: som har (så l. så beskaffad profil), äv. pregnant: som har markerad l. skarpskuren profil. JournLTh. 1810, s. 550. Profilerade hufvuden i halfupphöjdt arbete. Rydqvist Resa 155 (1838). Pannan (på en byst av Caracalla) är fult profilerad. Rydberg KultFörel. 3: 165 (1886). Den långa gumman .. med sitt starkt profilerade ansikte, dystra min och dova uttal. Fatab. 1929, s. 76. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) oeg., refl.: avteckna sig i profil (mot ngt). Estlander KonstH 344 (1867). Näsström FornDSv. 2: 253 (1948).
b) bildl., motsv. PROFIL 1 c. SD(L) 1897, nr 593, s. 6. (Chledowskis kultur- och människoskildringar äro) öfverrika på .. skarpt profilerade porträtt. 2NF 35: 114 (1923).
3) (†) i uttr. profilera emot ngts sida, stödja emot ngts sida på sådant sätt att det stödda ses i profil, då stödet betraktas rakt framifrån. När pilastrar skall taga emot archivolter och imposter, som profilerar emot deras sidor, då böra de hafva til språng 1/4 del, af bredden. König Mec. 78 (1752).
4) (i fackspr.) motsv. PROFIL 2: teckna l. avbilda l. framställa (ngt) i tvärsnitt; i sht förr äv. ss. vbalsbst. -ing, konkret, om ritning l. modell av ngts profil. Stål Byggn. 1: 214 (1834). I pionnier-kasernen i Wien .. fanns en modellsal innehållande profileringar, skansar, bryggor (m. m.). KrigVAH 1843, s. 180. Globen 1929, s. 8.
5) (i fackspr.) motsv. PROFIL 2 e α: utforma (ngt) så att dess sidoyta vid vinkelrät genomskärning representeras av en krökt l. bruten linje (som icke utgör del av en cirkelperiferi l. en rektangels omkrets); äv.: förse (ngt) med upphöjda lister o. d.; äv. bildl.; särsk. i p. pf. med adjektivisk bet. Trappsteg, hvilka profilerades med staf och karnis. Brunius Metr. 252 (1836). I ”Vikingen” har Geijer .. gjort ett ståtligt, rikt profileradt bygge med vacker växling af skuggor och dagrar. Blanck GeijerGötDiktn. 405 (1918). Inom krukmakeriet uppträdde (i Egypten) en mängd mjukt profilerade .. kärlformer. Strömbom EgyptK 223 (1928); jfr 2. jfr: Uppå Listen stodo stoora Waxlius, och der emellan en stoor profilerat Zocle .. utaf ett stoort Palm-Träd. BerC11Begrafn. 1697, s. C 3 b. — jfr KARNIS-PROFILERAD. — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret. Ett med sniderier och profileringar utstyrt hörnskåp. RedNordM 1927, s. 12. Paulsson SvStad 1: 365 (1950).