SAOL

publicerad: 2015  
profitintresse
pro·­fit|­intr·­esse substantiv ~t ~n ⟨nedsätt.⟩ till intresse 2 profit
Singular
ett profitintresseobestämd form
ett profitintressesobestämd form genitiv
profitintressetbestämd form
profitintressetsbestämd form genitiv
Plural
profitintressenobestämd form
profitintressensobestämd form genitiv
profitintressenabestämd form
profitintressenasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
profit profiten profiter
pro·fit·en
substantiv
profi´t
ned­sättande; sär­skilt i vänster­politisk debatt vinst särsk. i före­tag; ofta med an­tydan om oskälighet el. otillbörlighet
profitera; profitintresse; miljonprofit
jakten efter profiter
belagt sedan 1487 (Stockholms Stads Tänkeböcker); fornsvenska profit; av franska profit med samma betydelse; till lat. profic´ere 'göra fram­steg'; besläktat med effekt, faktisk

SAOB

publicerad: 1954  
PROFIT prωfi4t l. pro-, r. l. m. (OPetri 4: 311 (c. 1540) osv.) ((†) n. OPetri 1: 309 (1527), HB 3: 229 (1644)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pro- 1526 osv. prou- 1627. -fett 1588. -fiitt (-ph-, -ij-) 15481644. -fit (-ph-, -ii-, -(i)j-, -th) 1526 osv. -fitt 15431558. -phet 1778)
Etymologi
[fsv. profit, n.; jfr ä. d. profit, n., d. profit, r.; sannol. av mlt. profīt, n.; jfr mnl. o. holl. profijt, n., t. o. eng. profit; av ffr. prufit, purfit, po(u)rfit, prouf(f)it (fr. profit), av lat. profectus (se PROFEKT). — Jfr PROFITERA, v.3]
1) nytta, gagn, fördel; numera vanl.: förtjänst (se d. o. I 1) l. vinst (på affär o. d.); särsk. om företagarvinst; ofta med mer l. mindre klandrande bibet.; jfr PROFEKT 1. Dra(ga) profit av ngt, tjäna på ngt. När man icke .. läner sin nästa vthan oker och profijt. OPetri 1: 19 (1526). Det är en slätt Profiit, en Winst bemängd medh Flärd, / At wäxla Ord medh dem, som sådant eij är wärd. Achrelius Mor. E 2 b (c. 1690). Det gäller att sätta en hvar i stånd att kunna räkna på en säker afsättning för sina alster och detta till ett pris, som bereder honom en skälig profit. EkonS 2: 412 (1898). Sätta en gräns för kapitalisternas profit. HT 1945, s. 12. — jfr FÖRETAGAR-PROFIT. — särsk.
a) i ordspråk o. ordspråksliknande talesätt. Det är på profiten man lever. Then skal stå faran som båtanen (dvs. fördelen) och profiten haffuer. OPetri 4: 311 (c. 1540); jfr: Dhen som wil hafwa profiten, han måste och stå fahran. Törning 19 (1677). Hwar sökier giärna sin prophijt. Dens. 76.
b) i vissa uttr.
α) (†) göra ngt ngn till profit l. till ngns l. ngts profit, till nytta l. fördel för ngn l. ngt; äv.: till förtjänst l. vinst för ngn l. ngt. Then som oloffwandis bruker en annars tingh sigh till profijtt. HH XIII. 1: 94 (1563). Manuscripta på papper .. försäkrar Herr Rudbeckius kunna försällias pundetals .. till Bibliothekets profit. Schück VittA 2: 310 (i handl. fr. 1681). Kolmodin QvSp. 2: 342 (1750).
β) (†) göra ngt på profit, göra ngt för att erhålla l. skaffa sig förtjänst l. vinst; göra ngt på sin egen skada och profit, (på egen risk) göra ngt för att erhålla vinst, men därvid också ta risken av förlust. OPetri Tb. 156 (1527: påå sin egh[e]n skadha ell[e]r p[ro]fijt). Då giör jag min resa til staden mäd flijt, / Och handlar medh borgaren alt på profijt. Beronius Reb. C 2 a (1674).
γ) (numera bl. tillf.) söka (sin) profit, söka skaffa sig fördel l. försöka skaffa sig förtjänst l. tjäna på ngt. Naturen söker altijdh sin egen Profijt, och huru han kan Winning hafwa aff all ting. Preutz Kempis 422 (1675). OSPT 1686, nr 35, s. 1.
δ) (†) vara l. bliva av profit, ge avkastning, vara inkomstbringande l. lukrativ. (Spanjorerna äga) vthi Ost Indien the Philippiniske Öyar .. Hwilka doch för sigh sielfwe aff ringa profijt wara synas. Brask Pufendorf Hist. 82 (1680). SvBrIt. 2: 30 (1709: blifwit).
ε) (†) göra ngt profit, skaffa ngt förtjänst l. inkomst. Thyselius HdlLärov. 1: 50 (1624).
ζ) (†) komma ngn till profit, lända ngn till vinst l. vara till nytta för ngn. G1R 19: 63, 99 (1548).
2) (†) framgång, lycka. Mot starckan ey en swager / Kan strijda med profijt, han mächtar sig helt uth. CupVen. C 1 a (1669). Därs. C 2 a.
3) (†) framsteg; jfr PROFEKT 2. Stipendiarij (skola) .. blifva examinerade .. och förnimmas hvad profit the giöra. Rudbeck Bref 16 (1662).
4) [jfr motsv. anv. i sv. dial., dan. o. lt. samt sv. o. dan. dial. profet] (†) anordning för fullständigt utnyttjande av ett ljus, bestående av en metallskål med från bottnen uppskjutande metallstift varpå en ljusstump kunde fastsättas (jfr LJUS-KNEKT); i ssgrna LJUS-PROFIT o. PROFIT-STICKA. jfr: Mässing. .. En Ljus Prophet. BoupptVäxjö 1778.
Ssgr (i allm. till 1): PROFIT-BEGÄR. lystnad l. begär efter profit. Carlsson KNilsson 225 (1921).
-HAJ, m.||ig. (vard.) jfr haj, sbst.1 2 a. SvD(A) 1927, nr 277, s. 4.
-HUNGER. jfr -begär. Lidforss SocJourn. 114 (1907).
-INTRESSE. Fram 1905, nr 5, s. 5.
-JAKT. jfr -begär. Frederiksen DaLitt. 91 (1931).
-JÄGARE. profithungrig person. Lidforss OndMakt. 41 (1909).
-KALKYL. vinstkalkyl. Steffen ModEngl. 342 (1893).
-LYSTNAD. jfr -begär.
-MAKARE. (numera bl. tillf.) jfr -jägare. Nordberg C12 2: 315 (1740). Cassel SocPol. 115 (1902).
-SNIKEN. (numera bl. tillf.) = -hungrig. Brask Pufendorf Hist. Föret. 3 a (1680).
(4) -STICKA, f. (†) trästicka, i ena ändan försedd med en ”profit”. BoupptSthm 1689, s. 178 a (1688).
-SYFTE. särsk. i uttr. i profitsyfte, i syfte att draga profit av ngt.