SAOL

publicerad: 2015  
pronera
pron·­era verb ~de ~t sätta i foten med ut­sidan av hälen
Finita former
pronerarpresens aktiv
proneraspresens passiv
proneradepreteritum aktiv
proneradespreteritum passiv
proneraimperativ aktiv
Infinita former
att pronerainfinitiv aktiv
att pronerasinfinitiv passiv
har/hade proneratsupinum aktiv
har/hade proneratssupinum passiv
Presens particip
pronerande
Perfekt particip
en pronerad + substantiv
ett pronerat + substantiv
den/det/de pronerade + substantiv

SO

publicerad: 2021  
pronera pronerade pronerat
pron·era
verb
prone´ra
rotera kropps­del in­åt
någon pronerar
sär­skilt om fot sätta i fot med belastning på dess ut­sida
om man inte vet om man pronerar eller supinerar kan man titta på sina gamla skor och se hur de slitits på under­sidan
belagt sedan 1982

SAOB

publicerad: 1954  
PRONERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[av fr. prôner, till prône, predikan, av omstritt urspr.]
(†) lovprisa (ngt), berömma överdrivet, höja till skyarna. De Portraiter af Buonaparte och Pichegru som i Tidningarne proneras. Porthan BrCalonius 374 (1797). Ekbohrn (1904).