SAOL

publicerad: 2015  

protegera

pro·­teg·­era [‑te∫e´ra] verb ~de ~t • beskydda, om­hulda, gynna; ​jfr protektion

Finita former
protegerar	presens aktiv
protegeras	presens passiv
protegerade	preteritum aktiv
protegerades	preteritum passiv
protegera	imperativ aktiv
Infinita former
att protegera	infinitiv aktiv
att protegeras	infinitiv passiv
har/hade protegerat	supinum aktiv
har/hade protegerats	supinum passiv
Presens particip
protegerande
Perfekt particip
en protegerad + substantiv
ett protegerat + substantiv
den/det/de protegerade + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

protegera protegerade protegerat

verb

[-∫e´-]

● något ålderdomligt el. ironiskt beskydda och gynna någon särsk. person

protegera någon

han protegerades av höga herrar i riks­rådet

belagt sedan 1664; av franska protéger med samma betydelse; av lat. proteg´ere 'täcka för; skydda'

protegeraprotegerande, protegering

Till SO

SAOB

publicerad: 1954  

PROTEGERA prω1teʃe4ra l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (proteschèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PROTEGÉ, PROTEKTION.

Ordformer

(prote- 1664 osv. proté- 1887. -gera 1664 osv. -schera 1701)

Etymologi

[jfr t. protegieren, eng. protect, fr. proteger; ytterst av lat. protegere, betäcka, skydda, av pro-, framför, före (se PRO-, prefix1), o. tegere, täcka (se TEGEL). — Jfr DETEKTIV]

beskydda l. gynna l. försvara (ngn l. ngt), ge (ngn l. ngt) sitt skydd; numera i sht: ha (ngn) som sin skyddsling, ta sig an o. hjälpa fram (ngn l. ngt); ofta med mer l. mindre klandrande innebörd. RARP 9: 381 (1664). Mylord Townshend .. (har) försäkrat .., det Engelske Flottan inga ordres hafwer än att protegera handelen. HSH 10: 170 (1715). Han lefver nu flott och sorglöst .., protégerar sina kamrater och (osv.). Strindberg TrOtr. 2: 37 (1890). (År) 1268 hade ett dominikankloster grundats i Strängnäs, som protegerades av dess biskop. KyrkohÅ 1928, s. 176.

Till SAOB