PROTOTYP prω1toty4p l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, l. -tω-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. prototyp, eng. o. fr. prototype; av gr. πρωτότυπον, urbild, original, eg. n. sg. av πρωτότυπος, urbildlig, ursprunglig (jfr PROTO- o. TYP)]
1) beteckning för ngt som är det första i sitt slag l. som utgör l. utgjort en ursprunglig l. primitiv form av ngt l. som tjänar l. tjänat ss. modell l. förebild vid framställande av ngt; urbild, urtyp, original; äv. om ngt som är l. tänkes ss. det ideala l. mest karakteristiska l. typiska exemplet (l. ett synnerligen karakteristiskt osv. exempel) på ett visst slag av föremål l. företeelser o. d.; äv. i motsv. anv. om levande varelse (särsk. person); särsk. i uttr. prototyp för, stundom till (förr äv. av) ngt. En Prototyp af K:gl. Amir. Cons:i sigill. Cavallin Herdam. 5: 369 (cit. fr. 1720). De tertiära Kustpetrificaterna, hvilkas prototyper måste lefvat på flere tusende fots djup. JernkA 1828, Bih. 1: 18. Artisten vill .. dana prototyper. Frey 1846, s. 362. Pensas hus i Pompeji kan .. betraktas såsom prototyp för ett större antikt privathus. Lübke ArkitH 164 (1871). Fornv. 1944, s. 322. särsk.
a) konst. om person l. händelse i gamla testamentet som utgör en symbolisk motsvarighet till l. i ett konstvärk användes ss. motsvarighet till en person l. händelse i nya testamentet (t. ex. Moses i förh. till Johannes döparen l. Jonas i valfiskens buk i förh. till Kristus i dödsriket). SvUppslB 28: 676 (1936).
b) i utvidgad anv.
α) (†) om ett land vars seder l. moder man rättar sig efter. Frankrike, våra seders och moders vanliga prototyp. Kellgren (SVS) 4: 298 (1782).
Ssgr: (1) PROTOTYP-LÖS. (i fackspr.) som saknar prototyp, ursprunglig. AntT XIX. 2: 68 (1911). —
Avledn.: PROTOTYPISK, adj. [jfr t. prototypisch, eng. prototypic, fr. prototypique] (i fackspr.) till 1: som är l. utgör en prototyp l. förebild, ursprunglig, förebildlig. Atterbom PoesH 2: 74 (1848). Björck HeidenstSek. 314 (1946).
