SAOL

publicerad: 2015  
prototyp
proto·­typ [‑ty´p] substantiv ~en ~er originalmodell som ut­gör mall vid serie­tillverkning; normal, likare
Singular
en prototypobestämd form
en prototypsobestämd form genitiv
prototypenbestämd form
prototypensbestämd form genitiv
Plural
prototyperobestämd form
prototypersobestämd form genitiv
prototypernabestämd form
prototypernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
prototyp prototypen prototyper
proto·typ·en
substantiv
prototy´p
första exemplar av något som t.ex. ut­gör mall vid serietillverkning eller dylikt
en prototyp (för/till något)
en prototyp (för något)
en prototyp (till något)
ta fram en prototyp till den nya modellen
äv. om något som upp­fattas som typiskt
huvud­personen står som prototypen för den svenske bonden
spec. om normalmått som andra mått kontrolleras mot
meterprototyp; riksprototyp
belagt sedan 1720; av grek. protot´ypon 'original'; till proto- och typ

SAOB

publicerad: 1954  
PROTOTYP prω1toty4p l. prå1- l. prωt1- l. prot1-, l. -tω-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. prototyp, eng. o. fr. prototype; av gr. πρωτότυπον, urbild, original, eg. n. sg. av πρωτότυπος, urbildlig, ursprunglig (jfr PROTO- o. TYP)]
1) beteckning för ngt som är det första i sitt slag l. som utgör l. utgjort en ursprunglig l. primitiv form av ngt l. som tjänar l. tjänat ss. modell l. förebild vid framställande av ngt; urbild, urtyp, original; äv. om ngt som är l. tänkes ss. det ideala l. mest karakteristiska l. typiska exemplet (l. ett synnerligen karakteristiskt osv. exempel) på ett visst slag av föremål l. företeelser o. d.; äv. i motsv. anv. om levande varelse (särsk. person); särsk. i uttr. prototyp för, stundom till (förr äv. av) ngt. En Prototyp af K:gl. Amir. Cons:i sigill. Cavallin Herdam. 5: 369 (cit. fr. 1720). De tertiära Kustpetrificaterna, hvilkas prototyper måste lefvat på flere tusende fots djup. JernkA 1828, Bih. 1: 18. Artisten vill .. dana prototyper. Frey 1846, s. 362. Pensas hus i Pompeji kan .. betraktas såsom prototyp för ett större antikt privathus. Lübke ArkitH 164 (1871). Fornv. 1944, s. 322. särsk.
a) konst. om person l. händelse i gamla testamentet som utgör en symbolisk motsvarighet till l. i ett konstvärk användes ss. motsvarighet till en person l. händelse i nya testamentet (t. ex. Moses i förh. till Johannes döparen l. Jonas i valfiskens buk i förh. till Kristus i dödsriket). SvUppslB 28: 676 (1936).
b) i utvidgad anv.
α) (†) om ett land vars seder l. moder man rättar sig efter. Frankrike, våra seders och moders vanliga prototyp. Kellgren (SVS) 4: 298 (1782).
β) om den förste l. mest utpräglade representanten för en åskådning o. d. Böök 1Ess. 58 (1913). 3SAH LIV. 2: 200 (1943).
2) [eg. specialanv. av 1] (i fackspr.) mått l. vikt som utgör norm vid kontroll l. justering av andra mått l. vikter, likare. SFS 1878, nr 49, s. 1. De internationella prototyperna för metern och kilogrammet. Därs. 1934, s. 253. jfr KILOGRAM-, METER-, RESERV-, RIKS-PROTOTYP.
Ssgr: (1) PROTOTYP-LÖS. (i fackspr.) som saknar prototyp, ursprunglig. AntT XIX. 2: 68 (1911).
(jfr 2) -MÅTT. (i fackspr.) prototyp, likare. Flodström SvFolk 216 (1918).
Avledn.: PROTOTYPISK, adj. [jfr t. prototypisch, eng. prototypic, fr. prototypique] (i fackspr.) till 1: som är l. utgör en prototyp l. förebild, ursprunglig, förebildlig. Atterbom PoesH 2: 74 (1848). Björck HeidenstSek. 314 (1946).