SAOL

publicerad: 2015  
psykiatri
psyki·­atri [‑atri´] substantiv ~n vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande
Singular
en psykiatriobestämd form
en psykiatrisobestämd form genitiv
psykiatrinbestämd form
psykiatrinsbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
psykiatri psykiatrin
psyki·atrin
substantiv
psykiatri´
läran om de själsliga sjukdomarna och deras behandling
även ut­vidgat i best. form den psykiatriska vården
hon arbetar som skötare in­om psykiatrin; psykiatrin hotas av personalbrist
belagt sedan 1832; till psyke och grek. iatrei´a 'läkning; bot'

SAOB

publicerad: 1955  
PSYKIATRI -atri4, r. l. f.; best. -n l. -en.
Ordformer
(förr äv. psych-)
Etymologi
[jfr t. psychiatrie, eng. psychiatry, fr. psychiatrie; till gr. ίατρεία, läkarbehandling (l. ίατορία, läkekonst); jfr OFTALMIATRI, PEDIATRI]
med. lära(n) l. vetenskap(en) om sinnessjukdomar l. psykiska sjukdomar o. deras behandling l. botande, själsläkekonst. TLäk. 1832, s. 38.