SAOL

publicerad: 2015  
röjel
röjel substantiv ~n röjlar rå­segel ovan­för bram­segel
Singular
en röjelobestämd form
en röjelsobestämd form genitiv
röjelnbestämd form
röjelnsbestämd form genitiv
Plural
röjlarobestämd form
röjlarsobestämd form genitiv
röjlarnabestämd form
röjlarnasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
röjel röjeln röjlar
röjl·ar
substantiv
röj`el
översta rå­seglet på full­riggad mast på större rå­tacklat far­tyg
röjelrå
belagt sedan 1897; av engelska royal (sail 'segel') med samma betydelse, till royal 'kunglig'; jfr ur­sprung till royalty

SAOB

publicerad: 1962  
RÖJEL röj3el2, äv. (numera föga br.) ROJEL roj3el2, förr äv. REJEL, r. l. m.; best. -n; pl. -jlar; äv. (numera föga br.) RÖJL röj4l l. ROJL roj4l, förr äv. REJL, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (numera föga br.) RÖJLARE röj3lare2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(rejel- i ssgr 1851 (: rejelstängerna)1891 (: Rejelstång). rejl 1840 (: rejlstången) 1915. rojel 1916 (: för-rojel .. storrojel). rojlarna, pl. best. 1897. royal- i ssg 1895 (: royalbrassen). royl- i ssg 1930 (: roylrå). röjel 1905 (: förröjeln, sg. best.), 1909 osv. röjl 19151929. röjlare 1930. röjlarna, pl. best. 1905 osv.)
Etymologi
[jfr d. røj(e)l, nor. røil, t. royal, reu(e)l; av eng. royal, elliptiskt för royal sail, eg.: kungligt segel (se ROYAL); ss. förled i vissa ssgr sannol. dock (åtminstone delvis) av eng. royal, adj., i sådana uttr. som royal mast l. pole, röjelstång; med avs. på formerna rejel o. rejl jfr t. reil-, överbram-, eng. dial. rial, ryall, reyal, kunglig, sidoformer till royal (se ovan)]
sjöt. litet råsegel ovanför bramsegel på fullriggat handelsfartyg (i regel det högsta seglet på en mast); överbramsegel; ss. förled i ssgr oftast: överbram-. Någon gång användas öfver bovenbramseglen eller rojlarna .. små segel, benämnda skyskrapor och trekantiga månräckor. Wrangel SvFlBok 72 (1897). Det gamla uttrycket bofvenbram har fått vika för röjl. Hornborg Antip. 69 (1915). Ibland stiltje och ibland frisk bris i röjlar och bramsegel utan en vindpust i de undre. Sparre KaptKrus. 28 (1923). Råseglen benämnas nedifrån: undersegel, (fock, storsegel och begin), undre och övre märssegel, undre och övre bramsegel samt röjel. Hägg Segel 70 (1935). Palmqvist Oceaner 161 (1942). jfr: Föröfverbramsegel (äfven (kallat) .. för-rojel). 2NF 24: 1437 (1916). — jfr STOR-RÖJEL.
Ssgr [jfr den etymologiska avdeln. under RÖJEL ovan] (sjöt.): RÖJEL-BRASS. brass till röjel. GHT 1895, nr 137 B, s. 3.
-BRIS. bris av sådan styrka att överbramsegel kan föras. En strålande grann januaridag med jämn röjelbris. Sparre KaptKrus. 20 (1923).
-FALL. [jfr t. royalfall] överbramfall; jfr fall XVI 1. Bergdahl Antip. 44 (1906).
-RÅ, r. l. f. [jfr t. royalrah, reulrah, eng. royal-yard] rå som hissas l. sänkes på röjelstången, överbramrå. PT 1908, nr 98 A, s. 4.
-SKOT. skot som hör till röjeln, överbramskot. Engström Bläck 50 (1914).
-STÅNG. [jfr t. royalstenge, reuelstänge, reilstenge, eng. royal pole] om tredje stången l. förlängningen på en fartygsmast. Om rejlstången skall nedtagas i däck, så lossas öfverbramsfalls främsta ända. Boström Tackl. 183 (1840).