SAOL
publicerad: 2015
rappakalja
rappa·kalja
substantiv
~n • ⟨vard.⟩ förvirrat prat, smörja, strunt
| Singular | |
|---|---|
| en rappakalja | obestämd form |
| en rappakaljas | obestämd form genitiv |
| rappakaljan | bestämd form |
| rappakaljans | bestämd form genitiv |
SO
publicerad: 2021
rappakalja
rappakaljan
rappa·kalj·an
substantiv
rapp`akalja 
●
nonsens
rappakalja (om någon/något/sats)
rappakalja (om någon)
rappakalja (om något)
rappakalja (om sats)
hans inlägg i debatten var rena rappakaljan
belagt sedan 1866;
av fi. rapakalja 'osilat spisöl', till rapa 'smuts' och kalja 'svagdricka'
SAOB
publicerad: 1956
RAPPAKALJA rap3a~kal2ja, stundom 1040 l. 1032, förr äv. RAPPELKAJA l. RABBELKAJA l. RAPKALJA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(rabbel- 1895. rabel- 1899. rap- c. 1700—1883. rapa- 1847—1943. rape- 1730. rappa- 1864 osv. rappe- 1873—1895. rappel- 1890. -kaja 1890—1899. -kalja (-ia) 1730 osv. -kallja (-ca-) c. 1700)
1) finskt dräggblandat svagdricka; äv. (numera föga br.) dels: dåligt svagdricka, dels allmännare: osmaklig l. usel (alkoholhaltig) dryck. Att kneckten siuknar och döör och för öhl måste dricka rapcallja. Decker (c. 1700) hos Oxe Vitt. 48. (Den finske bondens) egentliga läskedryck är ett slags dricka, ”rapakalja”. Retzius FinKran. 125 (1878). Janne .. sa .., att en uslare rapakalja (än konjaken) kunde han inte tänka sig. Hedenstierna Fideik. 139 (1895). GHT 1943, nr 142, s. 16.
2) [fin. rapakalja har icke anträffats i denna bet.] (föga br.) om ett slags i Finland bruklig välling. Wingård Minn. 1: 46 (1846). Rappakalja .. är en i norra Finland förekommande maträtt, bestående av surmjölk, uppblandad med rågmjöl och smulor av hårt bröd. SvD(A) 1934, nr 189, s. 6.
3) (†) bildl.: hoprörda saker, ”röra”. Vårt låga uttryck rapkalja på alla hoprörda saker. Wingård Minn. 1: 46 (1846).
4) (vard.) bildl.: struntprat, ”dravel” (i tal l. skrift), ”smörja”; gallimatias, abrakadabra; stundom äv.: rotvälska. Scholander 3: 125 (1866). Jag får nu .. skrifva juldikter, .. det blir rappakalja. Fröding Brev 248 (1895). Hon lärde mig tala .. (infödingarnas) rappakalja. Cavallin Kipling Kung 61 (1897). Den rabelkaja, som från påfvetiden ännu lefde på folkets läppar (i form av en ramsa). Hagström Herdam. 3: 503 (1899). Demagogisk rappakalja. AB(C) 1929, nr 112, s. 4. särsk. (tillf.) konkretare, med obestämd artikel, om undermåligt litterärt värk l. usel teaterpjäs o. d. En tysk rappakalja .. lockade publiken. Nordensvan SvTeat. 1: 217 (1917).