SAOL
SO
publicerad: 2021
1trick
tricket, plural trick el. tricks, bestämd plural tricken
trick·et
substantiv
●
listigt tillvägagångssätt för att komma till rätta med någon svårighet eller lösa ett problem
han försökte alla möjliga trick för att rymma; trollkarlens berömda trick; tändsticksproblemet löstes med ett enkelt trick
○
ofta om otillbörlig el. otillåten metod, för att vinna någon fördel
övertalningstrick
den ene brottaren använde fula trick som domaren inte såg
belagt sedan 1923;
av engelska trick med samma betydelse; till normandiska trichier (franska tricher) 'bedra; spela falskt'
SAOB
publicerad: 1957
REGI reʃi4, r. l. f. (m. Dalin (1855)); best. -n l. -en; pl. -er. Anm. Det hos Dalin (1855) angivna uttalet régie för ordformen regie (i bet. 1) beror sannol. på missförstånd.
Ordformer
(regi 1895 osv. regie 1825—1931. regien, sg. best. 1788 osv.)
Etymologi
[jfr t. regie; av fr. régie, vbalsbst. till (eg. substantiverat p. pf. av) régir, styra, leda, av lat. regere, rikta, styra m. m. (se REGERA). — Jfr REGISSERA, REGISSÖR]
1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. utländska förh.) förvaltning l. administration (särsk. av inkomster); särsk. dels om form av statlig inkomstförvaltning varvid skatteuppbörden sköttes direkt av staten gm tjänstemän (förr äv. konkretare, om förvaltningsmyndighet för sådan skatteuppbörd), dels i utvidgad anv., om statens övertagande (l. överlämnande till företagare mot betalning) av en tillvärkning l. en näringsgren o. d. under monopolrätt l. om statsmonopol på en tillvärkning osv. GT 1788, nr 86, s. 2 (konkretare). Rabenius Kam. § 524 (1825). Régie .. (dvs.) den åtgärd, hvarigenom staten tillägger sig uteslutande rätt att tillverka ell. försälja vissa förnödenheter. Schück (1854). SvUppslB (1935; om ä. utländska förh.).
2) sådan konstnärlig o. teknisk ledning av värksamheten vid en teater som av teaterdirektören uppdragits åt ngn vid teatern anställd (inför direktören ansvarig) person (jfr REGISSÖR 2); numera bl.: (ledning av) inövning o. iscensättning av ett teaterstycke l. teaterstycken (i konstnärligt l. tekniskt avseende); äv. om motsvarande värksamhet i fråga om filminspelning l. i fråga om vissa radioprogram. Inre, yttre regi (i fackspr.), konstnärlig regi (omfattande rollfördelning, utarbetande av sceneri, personinstruktion, ev. bearbetning av textmaterial m. m.) resp. teknisk regi (omfattande planer för dekoration, belysning, kostymer m. m.). I (äv. under) ngns regi l. i regi av ngn. Regie vid Theatern är alltid ett ondt, likasom i staten, om än af andra grunder. ConvLex. 3: 431 (1825); jfr 1. Det har varit ett ständigt varieradt tema .., att de kgl. teatrarnes regie .. varit under all kritik. Hedberg SvSkådesp. 219 (1884). Hrr Personne och Hjertstedt, som .. skött ”regien” vid många (teater-)stycken. Lundin NSthm 277 (1888). Hellander Teat. 99 (1898: under). Hjalmar Bergmans hörspel ”Två kors”, som .. framföres (för radiolyssnarna) i regi av Olof Molander. SvD(A) 1927, nr 285, s. 12. UNT(A) 1933, nr 64, s. 2 (i fråga om film). — jfr FILM-, RADIO-, TEATER-REGI. — särsk. mer l. mindre konkret, om person(er) som handhar (handha) regin; i sg. best. äv. (vard.) rent konkret, liktydigt med: regissören. Regi(e)n kan .. ta åt sig en stor del av den verkan dramat gör. Östergren (1935). (Regissören) möttes av de oföränderligt fåordiga svaren. — Ska bli, regin. HördeNi 1952, s. 625.
3) allmännare l. bildl.: ledning; särsk. om ledning l. organisation av högtidlighet l. möte l. kortege o. dyl. l. om instruktion rörande ngns uppträdande vid visst tillfälle o. d.; äv. om (förutseende) ledning l. länkande av utvecklingen (av personliga förbindelser o. d.); äv. mer l. mindre konkret. I (äv. under) ngns regi. NF (1889). Hedenstierna Svenssons 182 (1903). Själva naturtilldragelserna tänkas stå under gudavärldens regi. Lamm UpplRom. 1: 401 (1918). Dit hän (att av greve Lähnfeldt bli gillad som kavaljer i huset) hade Stellan inte kommit med sin skickliga regi och välskötta pressreklam. Siwertz Sel. 2: 91 (1920). (De deklamerade raderna) kom som ett hastigt mumlande (jag hade haft sträng regi!). Söderhjelm MVärld 1: 304 (1929). Regien .. vid mötet (var) synnerligen god. SvD(A) 1930, nr 60, s. 3. Under polismästar Raabs nitiska regi kunde kortegen sätta sig i rörelse. Andræ Söderblom 156 (1931). — särsk.
a) [jfr 1] om ledning av ett arbete l. ett företag l. en (ekonomisk) värksamhet (t. ex. byggnads- l. affärsvärksamhet) o. d.; ofta i sådana uttr. som i (äv. under) ngns (l. statlig l. kommunal l. enskild o. d.) regi, stundom äv. i regi av ngn, ss. beteckning för att ett arbete osv. ledes l. omhänderhas av ngn (resp. av staten osv.). SvD(A) 1930, nr 307, s. 22. Arbetena utföras under kommunal regi. Därs. 1931, nr 71, s. 5. Ombyggnaden har utförts av folkskolestyrelsen i egen regi. ST(A) 1931, nr 229, s. 18. De svenska kusternas första geodetiska uppmätning i sjökarteväsendets regi. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 308 (1944). Form 1949, s. 52 (: i regi av).
b) om (alltför tydligt märkbart) arrangemang av stoff l. händelser o. d. i litterärt alster. Den svenske studentens psalm utanför palatset i Rom (i Snoilskys dikt Christina) förefaller oss ditbeställd av poetisk regie. Hallström i 3SAH 42: 307 (1931).
Ssgr (i allm. till 2): REGI-ANMÄRKNING~020. (numera bl. tillf.) = -anteckning. Schück Shaksp. 1: 278 (1916). —
-ANTECKNING~020. anteckning (i regissörs exemplar av drama o. d.) angående regi(detaljer); jfr -anmärkning. Bergman RegSpelst. 125 (1946). —
-ANVISNING~020. anvisning (se d. o. 3) angående l. hörande till regi(n). Slotte SvagStack. 86 (1914). —
-ARBETE~020. abstr. o. konkret; jfr arbete 5 d, 11 (c). STSD(A) 1938, nr 215, s. 1 (konkret, om film). Bergman RegSpelst. 120 (1946; abstr.). —
-BOK; pl. -böcker. [jfr t. regiebuch] (i fackspr.) bok l. häfte innehållande utförlig planering (scen för scen) av iscensättningen av ett teaterstycke o. d. Bergman RegSpelst. 123 (1946). —
-BORD. (i fackspr.) litet bord (placerat i teatersalongen o. utrustat med telefon till inspicient o. belysningsmästare) vid vilket regissören sitter vid repetition o. d. (jfr regissörs-pult); äv. om bord med apparatur för regissering av radioprogram. SvFolket 12: 197 (1940; i fråga om radioutsändning). —
-HISTORISK. som behandlar l. har avseende på regikonstens historia. Ett regihistoriskt dokument. DiktStud. 1922, s. 71. —
-KONST. [jfr t. regiekunst]
1) till 2: regins konst; konsten att utöva regi. Homén HforsTeatr. 3: 70 (1919). Ett par böcker om modern regikonst. Siwertz JoDr. 206 (1928).
2) allmännare l. bildl. (jfr regi 3); särsk. i fråga om arrangemang av stoff o. händelser o. d. i litterärt alster (jfr regi 3 b). Samma sceniskt verkningsfulla regikonst gör sig gällande (i Geijers dikt Svegder) som i ”Den siste Skalden”. Blanck GeijerGötDiktn. 408 (1918). GHT 1944, nr 265, s. 6. —
(2, 3 a) -KOSTNAD. [jfr t. regieausgaben, pl.] särsk. (föga br.) till 3 a, i pl.: kostnader som hänföra sig till (ledningen av) ett företags värksamhet i dess helhet, allmänna omkostnader, indirekta kostnader. SvSkog. 1172 (1928). —
-PLATS. (mera tillf.) plats varifrån regissör utövar regi (vid repetition o. d.); jfr -bord. Hellander Teat. 189 (1898). —
-PROBLEM. problem rörande regi; äv. allmännare l. bildl. (jfr regi 3). Lindberg Regipr. 63 (1920, 1927). SvD(A) 1923, nr 166, s. 8 (allmännare). —
-SKOLA, r. l. f. särsk. i sådana uttr. som gå i regiskola, (gå i teaterskola o.) lära sig regi. Rootzén Vård. 104 (1930). —
-TEATER. teaterkonst som får sin prägel av l. fäster stor vikt vid regin. DN(B) 1955, nr 263, s. 4. —
-TOLKNING. bildl., om gestaltning som ges åt en teaterpjäs o. d. gm regi(n). SDS 1955, nr 72, s. 4. —
-TRICK. trick som användes vid regi; äv. allmännare l. bildl. (jfr regi 3). Östergren (1935). GTWestin i FestskrNevsten 135 (1951). —
Avledn.: REGIELL104, adj. [jfr sådana ordpar som ceremoni : ceremoniell, parti : partiell] (i sht i fackspr.) till 2: som utgör l. har avseende på regi(n), regi-; som påminner om regi(ns). Regiella detaljanmärkningar. Söderhjelm Upps. 61 (1906). RöstRadio 1947, nr 51, s. 15. —