SAOL
publicerad: 2015
resocialisera
re·soci·al·is·era
verb
~de ~t • återföra till socialt beteende, åter inordna i samhället, återanpassa
Finita former | |
---|---|
resocialiserar | presens aktiv |
resocialiseras | presens passiv |
resocialiserade | preteritum aktiv |
resocialiserades | preteritum passiv |
resocialisera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att resocialisera | infinitiv aktiv |
att resocialiseras | infinitiv passiv |
har/hade resocialiserat | supinum aktiv |
har/hade resocialiserats | supinum passiv |
Presens particip | |
resocialiserande | |
Perfekt particip | |
en resocialiserad + substantiv | |
ett resocialiserat + substantiv | |
den/det/de resocialiserade + substantiv |
SO
publicerad: 2021
resocialisera
resocialiserade resocialiserat
verb
●
återanpassa (en brottsling) till normalt samhällsliv
resocialisera någon
belagt sedan 1953;
se ursprung till
resocialisation
SAOB
publicerad: 1957
RE- ssgr (forts.):
RE-SOCIALISERA1001040 l. 010—, i Sveal. äv. —32, -ing. (i fackspr.) med avs. på brottsling l. socialt missanpassad person: återföra till ett socialt beteende o. ett nyttigt medborgerligt liv, åter inordna i samhället; äv. refl. 1NJA 1953, s. 627. SDS 1956, nr 24, s. 12 (refl.). Hur skall man resocialisera brottslingen? Därs. nr 127, s. 4.