SAOL

publicerad: 2015  
revirstrid
revir|­strid substantiv ~en ~er revir 2strid
Singular
en revirstridobestämd form
en revirstridsobestämd form genitiv
revirstridenbestämd form
revirstridensbestämd form genitiv
Plural
revirstriderobestämd form
revirstridersobestämd form genitiv
revirstridernabestämd form
revirstridernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
revir reviret, plural revir, bestämd plural reviren
revir·et
substantiv
revi´r
om­råde som (grupp av) djur betraktar som sitt eget och bevakar genom att driva bort in­kräktare särsk. av sin egen art
revirbeteende; revirstrid
märka ut sitt revir; markera revir; försvara sitt revir; fåglarna delar upp skogen i revir
äv. i fråga om människor plats där någon är dominerande och försöker hävda sin ensam­rätt
köket var hennes revir; många behöver ett privat revir
äv. mer abstrakt
revirtänkande
som forskare ville han gärna muta in ett eget revir
spec. i ett (var­dagligt) ut­tryck
pinka in reviret
belagt sedan 1906; av tyska Revier 'jakt­område; distrikt'; av lat. ripa´ria 'strandområde', till ri´pa 'strand'

SAOB

Sökningen på revirstrid i SAOB gav inga svar.