SAOL
publicerad: 2015
sakta
1sakta
adverb; komp. ~re, superl. ~st • köra sakta
| Ordform(er) | |
|---|---|
| sakta | positiv |
| saktare | komparativ |
| saktast | superlativ |
3sakta
verb
~de ~t • sakta farten
| Finita former | |
|---|---|
| saktar | presens aktiv |
| saktas | presens passiv |
| saktade | preteritum aktiv |
| saktades | preteritum passiv |
| sakta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sakta | infinitiv aktiv |
| att saktas | infinitiv passiv |
| har/hade saktat | supinum aktiv |
| har/hade saktats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| saktande | |
| Perfekt particip | |
| en saktad + substantiv | |
| ett saktat + substantiv | |
| den/det/de saktade + substantiv | |
sakta sig
• gå för sakta: klockan saktar sig
Ordform(er)sakta sig