SAOL

publicerad: 2015  
sexscen
sex|­scen substantiv ~en ~er till 2sex och scen 2
Singular
en sexscenobestämd form
en sexscensobestämd form genitiv
sexscenenbestämd form
sexscenensbestämd form genitiv
Plural
sexscenerobestämd form
sexscenersobestämd form genitiv
sexscenernabestämd form
sexscenernasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
scen scenen scener
scen·en
substantiv
[se´n]
1 spel­plats på teater där skåde­spelarna fram­för pjäser; vanligen upp­höjd och placerad längst fram i lokalen; äv. för musik­uppförande
scenbelysning; scengolv; scenkläder; scenmaskineri; utescen; vridscen
en halv­cirkel­formad scen; en vridbar scen; in­ta scenen; äntra scenen; hon gjorde entré på scenen från vänster; strål­kastarna rörde sig sakta över scenen
sär­skilt (mer el. mindre bildligt) i ut­tryck för att arbeta som skåde­spelare
hon har inte stått på scenen på ett år
äv. om den miljö där en (del av en) teater­pjäs tänks ut­spela sig
scenen i första akten är ett värds­hus
äv. om teater och teaterverksamhet i all­mänhet
experimentscen; nationalscen; operascen
få en fast scen; skriva för scenen; han debuterade på scenen 1958
äv. bildligt om skåde­plats för händelse­förlopp i verkliga livet
den världspolitiska scenen; plötsligt dök en ny ledare upp på scenen
belagt sedan ca 1750; av franska scène med samma betydelse; av grek. skene´ 'tält; hydda; scen'
2 av­gränsat händelse­förlopp i teater­pjäs eller film ofta av­slutat med en dramatisk höjd­punkt; särsk. som under­avdelning till akt
dialogscen; entréscen; krigsscen; kärleksscen; sexscen; våldsscen
scener (från/ur något)
scener (från något)
scener (ur något)
tredje aktens första scen; de fick ta om scenen flera gånger; hela ensemblen med­verkar i sista scenen
äv. bildligt om verkligt, naturligen av­gränsat, händelse­förlopp
glädjescen; naturscen; panikscen
fruktans­värda scener ut­spelade sig på olycksplatsen
belagt sedan ca 1780
3 häftigt upp­träde oftast i form av gräl el. upp­retad diskussion
du behöver väl inte ställa till med en scen bara för att jag gick ut och tog en öl
belagt sedan 1800
Scener ur ett äktenskap. Titel på tv-serie av Ingmar Bergman (1973)

SAOB

publicerad: 1967  
SEX säk4s, sbst.2, n.; best. (mera tillf.) -et.
Etymologi
[liksom t. sex av eng. sex, kön, sex o. d. (se SEX, sbst.1)]
(ngt vard.)
1) kön (se KÖN, sbst. 4); knappast br. utom ss. förled i ssg (se SEX-VALL 1).
2) sexualvanor, sexualliv; det sexuella (se SEXUELL 2 a). VeckoJ 1946, nr 10, s. 29. Det europeiska beteendemönstret när det gäller sex. SDS 1955, nr 318, s. 14. Sex är lika litet syndigt som matlust, så länge det inte går till omåttlighet. LD 1957, nr 249, s. 11. Vad jag skrivit om sex är åtminstone inte svårförståeligt. Hedberg SnällBarn 322 (1958). Jag tycker verkligen att sex överbetonas i vår tid. Lundagård 1963, s. 150.
3) (mera tillf.) sexuell dragningskraft l. utstrålning, sex appeal (se anm. nedan), ”det”. Hon öppnade munnen en smula och fick ett vädjande uttryck — såg han inte att hon hade sex. Blomberg FlodStig. 62 (1933). Gaby (var) verkligt tilldragande och ingen kunde misstaga sig på hennes utstrålning av sex. Siwertz Tråd. 53 (1957). Anm. till 3. I denna bet. användes ofta det rent engelska uttr. sex appeal (äv. skrivet sex-appeal, sexappeal). Posse BrokFrih. 45 (1932). SkånD(B) 1957, nr 298, s. 6. Till detta uttr. har äv. bildats avledn. sexappealig, adj. (äv. skrivet sex appealig l. sex-appealig), med bet.: som utmärkes av sex appeal. VeckoJ 1942, nr 1, s. 31.
Ssgr (i allm. till 2; ngt vard.): SEX-ATLET. sexualatlet. Lundagård 1963, s. 150.
(3) -BOMB. [jfr t. sexbombe] (starkt vard.) om flicka l. ung kvinna som på grund av utpräglad (o. utstuderad) sexuell dragningskraft väcker stor uppmärksamhet; särsk. om (nylanserad l. nyupptäckt) artist. Hollywoods nya ”sexbomb” Jayne Mansfield. SDS 1957, nr 282, s. 20.
-DRIFT. (mera tillf.) sexualdrift. Lundagård 1963, s. 150.
(3) -DROTTNING. om skådespelerska ansedd ss. den sexigaste inom filmvärlden. Sexdrottningen Marilyn Monroe. LänstidnSthmLSödertäljeT 1958, s. 6.
-FÖRBRYTARE. sexualförbrytare. GHT 1953, nr 54, s. 4.
(2 (o. 3)) -KULT. jfr kult, sbst.2 slutet. DN(A) 1965, nr 108, s. 15.
-MORD. sexualmord. AB 1957, nr 292, s. 6.
-NIDING. sexualniding. DN(B) 1956, nr 222, s. 1.
-ORGIE. sexualorgie. AB 1959, nr 85, s. 14.
-PARTNER. (mera tillf.) sexualpartner. Lundagård 1963, s. 151.
-SCEN. (mera tillf.) intim l. vågad kärleksscen. SvD(A) 1961, nr 32, s. 16.
-SPEKULATION. spekulation (inom film- l. underhållningsbranschen o. d.) i människors intresse för det sexuella. SvD(A) 1961, nr 32, s. 16.
-TIDNING. tidning med genomgående sexuellt innehåll l. med talrika sexuella inslag, pornografisk tidning. SvD(A) 1960, nr 174, s. 4.
-UPPLYSNING~020. (mera tillf.) sexualupplysning. Lundagård 1963, s. 151.
-VALL. bildl.
1) (mindre br.) till 1; ss. beteckning för normer l. fördomar som utestänger ettdera könet från visst yrke l. dyl.; särsk. i uttr. bryta sexvallen. SvD(A) 1965, nr 221, s. 10.
2) till 2; ss. beteckning för normer l. fördomar på det sexuella området; särsk. i uttr. bryta l. spränga sexvallen. 1963 var det år Ingmar Bergman sprängde sexvallen genom att framställa samlag och onani på vita duken. SvD(A) 1963, nr 352, s. 12.
Avledn. (ngt vard.): SEXA, v.1 (mera tillf.) till 3: uppträda sexigt. (Jayne) Mansfield på Kastrup sexade och bytte blöja. DN(A) 1960, nr 305, s. 15 (rubrik).
SEXIG, adj.
1) till 2.
a) om sak: som innehåller l. ”bjuder på” sex; (starkt) sexuellt betonad. Den raffigt sexiga romanen. Obs 1948, nr 5, s. 48. Är vi (prostituerade i Paris) sämre än Francoise Sagan, som skriver sexiga kärlekshistorier? LD 1957, nr 248, s. 7.
b) (mera tillf.) om person: intresserad av det sexuella. Hur pass sexig en så pass liten grabb som Jack är har hon inte kunnat lista ut. Hedberg Stork. 197 (1957).
2) till 3: som har sexuell dragningskraft (i rikt mått); särsk. om kvinna (i sht aktris o. d.); äv. i utvidgad anv., om sak: som präglas av l. ger ngn l. framhäver ngns sexuella dragningskraft; äv. ss. adv., särsk.: på ett sexuellt tilldragande l. eggande sätt. Balettflickor kan vara söta och sexiga och revyprimadonnor eggande vackra. Idun 1943, nr 41, s. 10. Därs. 1947, nr 28, s. 9 (ss. adv.). Edlund Chandler Syst. 81 (1950; om röst). LD 1958, nr 231, s. 13 (om kläder).
Avledn. (till sexig 1, 2): sexighet. (ngt vard.) egenskapen l. förhållandet att vara sexig; (stark) betoning av det sexuella; (stark) sexuell anstrykning. Sexighetens diktatur. Idun 1949, nr 16, s. 12 (rubrik). Men jag är arg i dag. Sexigheten i alla annonser är ju någonting som på senare tid har fått påskrivet från flera håll. Därs. 1952, nr 13, s. 53.