SAOL

publicerad: 2015  

skjul

skjul substantiv ~et; pl. ~

Singular
ett skjul	obestämd form
ett skjuls	obestämd form genitiv
skjulet	bestämd form
skjulets	bestämd form genitiv
Plural
skjul	obestämd form
skjuls	obestämd form genitiv
skjulen	bestämd form
skjulens	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

skjul skjulet, plural skjul, bestämd plural skjulen

skjul·et

substantiv

● mindre och enklare byggnad för förvaring av redskap m.m.

JFR bod 2, byssja, lider, uthus

plåtskjul; vagnsskjul

○ äv. om primitiv bo­stad

JFR ruckel

fall­färdiga skjul av korrugerad plåt

belagt sedan 1420–50 (Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)); fornsvenska skiul 'hölje; skyddstak; göm­ställe'; trol. av samma urspr. som hud

Till SO

SAOB

  skjul subst.
· skjul