SAOL

publicerad: 2015  
sländlarv
sländ|­larv substantiv ~en ~er • till slända 1 1larv
Singular
en sländlarvobestämd form
en sländlarvsobestämd form genitiv
sländlarvenbestämd form
sländlarvensbestämd form genitiv
Plural
sländlarverobestämd form
sländlarversobestämd form genitiv
sländlarvernabestämd form
sländlarvernasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

Sökningen på sländlarv i SO gav inga svar.

Menade du:

svindlare  
dagsländeliv  
svindleri  
islandslav  
sandnarv  
bländverk  

SAOB

publicerad: 1978  
SLÄNDA slän3da2, sbst.1, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[etymol. identiskt med SLÄNDA, sbst.2; benämningen given med syftning på ifrågavarande insekters kroppsform o. tidigast anträffat i ssgn TROLL-SLÄNDA]
i ä. systematik: nätvinge, särsk. i pl. om ordningen nätvingar; i nutida systematik sammanfattande benämning på vissa insekter tillhörande ordningarna Neuroptera, Mecoptera, Megaloptera, Odonata, Plecoptera, Plectoptera, Psocoptera, Raphidioptera o. Trichoptera; äv. bildl. (särsk. med tanken riktad på dessa insekters (ofta) korta livslängd). Retzius Djurr. 28 (1772; i pl., om ordningen nätvingar). Vi sade (om naturens minnesmärken) mera storartade (än de historiska monumenten), emedan de icke resas af smickret och tidens nycker, icke fästa sig vid dagens sländor ock små intriger, utan i en enkel bild teckna jordens gestalt under verldsperioder. Fries BotUtfl. 1: 83 (1836, 1843). Sländan skimrar blå i soln, som gassar. Fallström Okt. 62 (1928). — jfr DAG-, FLOR-, JUNGFRU-, KLO-, NATT-, ORM-, STÖV-, SÄV-, TROLL-SLÄNDA m. fl.
Ssgr: SLÄND- l. SLÄNDE-ART. (i sht i fackspr.) jfr art 8 a α. Bergman VildParadisf. 56 (1950). —
-ARTAD, p. adj. jfr arta V 3. Lo-Johansson Kungsg. 299 (1935). —
-GLITTER. (mera tillf.) jfr glitter 1. Holmström LantlSyn. 66 (1936). —
-LARV. jfr larv, sbst.2 Rosenius Naturst. 70 (1897). —
-LEK. sländors parningslek; äv. bildl. Levertin II. 2: 92 (1904; bildl.). Weman Stämn. 60 (1925). —
-LIV. sländas liv; i sht bildl., om kort l. flyktigt liv. Hedberg SångSag. 17 (1903; bildl.). IllSvOrdb. (1955). —
-NYMF. entomol. jfr nymf 3 b. De Geer SvNatRiked. 2: 226 (1950). —
-SVÄRM. 2NF 5: 1072 (1906). —
-VINGE. Siwertz ULönn. 74 (1906). —
-VÄSEN. (mera tillf., i vitter stil) sländaktigt väsen (hos människa), flyktigt väsen l. dyl. Laurin Minn. 3: 254 (1931).
Avledn.: SLÄNDAKTIG l. SLÄNDEAKTIG, adj. (sländ- 1972 osv.) (mera tillf.) jfr -aktig a; särsk. i adverbiell anv.: på flyktigt sätt. Skolvärld. 1972, nr 12, s. 7.
Till SAOB