SAOL
publicerad: 2015
snusning
snus·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till snusa 1
| Singular | |
|---|---|
| en snusning | obestämd form |
| en snusnings | obestämd form genitiv |
| snusningen | bestämd form |
| snusningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| snusningar | obestämd form |
| snusningars | obestämd form genitiv |
| snusningarna | bestämd form |
| snusningarnas | bestämd form genitiv |